Det visar ny SOM−rapport. 20 procent av göteborgarna tycker att de har ganska eller mycket goda möjligheter att påverka politiska beslut i staden. Det visar SOM-institutets senaste rapport om demokrati och delaktighet. Trygghet och jämlikhet har ersatt västlänken som viktiga samhällsfrågor och glappet mellan unga och äldres förtroende för stadens verksamheter växer.

För fjärde året i rad har SOM-institutet, en opartisk undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet, tagit reda på vad göteborgarna tycker om demokratin, sina egna möjligheter att påverka och om trygghet och tillit i bostadsområdet.

Stefan Lydén.

− Det är viktigt att vi får en riktig bild av hur göteborgarna upplever sina möjligheter till inflytande i sin stad. Det ger oss en fingervisning om vilken riktning vi bör gå i och vad som behöver göras, säger Stefan Lydén, demokratiutvecklare på förvaltningen för konsument- och medborgarservice som beställer undersökningen varje år.

Inga stora förändringar

Resultaten redovisas i rapporten ”Demokrati och delaktighet i Göteborg” och den visar att göteborgarnas nöjdhet med demokratin och tilliten till andra människor är stabil över åren.

Antalet som upplever att de har möjlighet att påverka politiska beslut har dock förändrats sedan den första undersökningen. Det har ökat från 14 till 20 procent.

– De senaste åren har staden arbetat med en rad demokratiinsatser, som till exempel Göteborgsförslaget, och det är glädjande att fler göteborgare känner att de kan påverka politiska beslut. Samtidigt måste vi komma ihåg att det är stor skillnad mellan olika stadsdelar, säger Stefan Lydén.

Sociala frågor viktigast

Årets rapport visar även att göteborgarna tycker att den viktigaste samhällsfrågan just nu berör sociala ämnen, som trygghet, jämlikhet och segregation. Samtidigt har infrastruktur blivit ett mindre betydelsefullt område.

− Ofta tar en frågeställning mer plats på bekostnad av en annan. För att förstå varför en specifik fråga upplevs som viktig behöver man se till tiden när studien gjordes och vad som var på tapeten just då.

Förtroendet för hur staden sköter sina verksamheter är generellt sett stabilt. Dock varierar det mycket mellan stadsdelarna. I Angered och Västra Hisingen har förtroendet stärkts, medan det har försvagats i Centrum och Majorna-Linné. Det finns också en ökande klyfta mellan unga och äldre. De yngres förtroende har utvecklats positivt medan de äldres förtroende går åt motsatt håll.

− Det är oroande och något vi måste hålla koll på och försöka förstå för att kunna göra något åt det.
Kvinnor känner större otrygghet än män

Undersökningen visar också att de göteborgare som är nöjdast med hur demokratin fungerar bor i Örgryte-Härlanda, där är 64 procent mycket eller ganska nöjda. I Majorna-Linné är man är minst nöjda och samma siffra där är 49 procent.

När det kommer till tillit och samhörighet mellan boende i olika bostadsområden är tilliten till människor i allmänhet högst i Södra skärgården och lägst i Biskopsgården.

Kvinnor känner större otrygghet än män och boende i resurssvaga områden upplever mindre trygghet än boende i resursstarka områden.

Stefan Lydén tror att resultatet av SOM−insitutets årliga undersökningar kommer att spela en ännu viktigare roll under de kommande åren på grund av stadens omorganisering.

− Idag sker många av medborgarnas demokratiska möten i stadsdelarna. När de försvinner vid årsskiftet hamnar fokus på att stärka och utveckla den lokala demokratin och då blir det ännu viktigare att kunna följa och förstå hur göteborgarna upplever sin delaktighet och sitt inflytande i staden, säger han.