Fler elever går ut grundskolan utan godkända betyg. Särskilt bland flickor är trenden tydlig. Det visar siffror i stadskansliets senaste uppföljningsrapport med fokus på kommunens prioriterade mål inom utbildning och miljö. Antalet förskoleplatser fortsätter däremot att öka liksom andelen miljömåltider inom skola och omsorg.

De senaste åren har stadskansliet rapporterat att andelen elever med gymnasiekompetens har ökat för varje år som gått. December 2007 är siffrorna annorlunda.

I den kommunala grundskolan har andelen elever med godkända betyg minskat med drygt en och en halv procentenhet jämfört med 2006. För de fristående skolorna ser det ännu sämre ut.

Flickornas betyg försämras

Framför allt är det flickorna som har försämrat sina betyg. De har allt mer närmat sig pojkarnas redan lägre betygsnivå.

Ulf Stenfeldt, planeringsledare på stadskansliets grupp för utbildningsfrågor, menar att det finns tänkbara förklaringar men att det är för tidigt för att med säkerhet säga vad det beror på.

− Det är en så pass generell förändring att det finns anledning att gå vidare till skolcheferna för ytterligare analys. Trenden gäller de flesta stadsdelarna, säger han.

Annorlunda värdering av elevernas resultat

Bland de förklaringsmodeller som stadskansliet lyfter fram i sin rapport finns bland annat den uppmärksamhet som varit i medierna kring det faktum att flickor ofta har bättre skolbetyg. Med det i åtanke kanske enskilda lärare i dag ser mer kritiskt på sin egen bedömning av flickor jämfört med pojkar.

− Dessutom har man i skolorna arbetat mycket med betygsättning och bedömning under året. Det kan hända att det har lett till att man nu värderar elevernas resultat annorlunda, säger Ulf Stenfeldt.

Nästan 1.300 nya förskoleplatser

När det gäller gymnasieelevernas betyg är däremot utvecklingen god. Andelen elever med högskolebehörighet har ökat. Samma positiva trend gäller förskoleplatserna, där antalet nya platser under 2007 beräknas vara 1.278 stycken. Behovet av fler platser är dock fortfarande stort, eftersom befolkningsprognosen pekar på att gruppen 1-5-åringarna blir allt talrikare.

Större andel ekologiska livsmedel

Även uppföljningen av kommunens energi- och miljömål ger en blandad bild. Bland annat konstateras att andelen ekologiska livsmedel som stadsdelarna köper in har ökat från nio till elva procent, men att man samtidigt bedömer att det finns stor potential för ytterligare ökning.

− Det finns en stor variation mellan stadsdelarna. I Lärjedalen är andelen 22 procent. Därför bör det finnas potential även för andra stadsdelar att öka sina andelar, säger Katrina Folland, planeringsledare på stadskansliet.

Kollektivt resande ökar

Några andra slutsatser på miljöområdet är:

Fler reser kollektivt i stället för att ta bilen, troligen på grund av prissänkningen på månadskortet och de två nya stombusslinjer som har startats under året.

Mängden fossila bränslen som används till uppvärmning i stadens verksamheter minskar.

Fler enheter rapporterar sin elanvändning, men det är fortfarande svårt att få fram jämförbara resultat på området el-effektivitet.

Minskad nedskräpning nytt mål

Ett nytt prioriterat mål för i år är att minska nedskräpningen på stadens gator och torg. I uppföljningsrapporten fastslås att ett stort antal nämnder och styrelser har uppmärksammat frågan, men att det i dagsläget är svårt att presentera ett mätbart resultat.