Med barnens bästa som ledstjärna. Omkring var femte göteborgare är under 18 år och omfattas därmed av barnkonventionen som firar kvartssekel den 20 november. Kommunfullmäktige har beslutat att barnperspektivet ska genomsyra alla verksamheter. När staden nu växer och bygger för framtiden används en unik Göteborgsmetod för att få med barns och ungas perspektiv.
Den 20 november är det 25 år sedan FN antog barnkonventionen som handlar om barns rätt att behandlas med respekt och få komma till tals. Begreppet barnens bästa är en av konventionens grundpelare. Det innebär bland annat att barnens perspektiv ska finnas med när beslut fattas.
För att hjälpa offentliga aktörer på statlig och kommunal nivå att förverkliga barnkonventionen finns det en nationell strategi – Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige – som godkändes av riksdagen 2010. Nuvarande regering har sagt att de vill gå ytterligare ett steg och göra FN:s barnkonvention till svensk lag.
Göteborg långt framme
I Göteborgs Stad har barnperspektivet länge uppmärksammats på olika sätt. 2010 dök det upp som en princip i stadens budget – då fattade kommunfullmäktige beslut om att barnperspektivet ska genomsyra alla stadens verksamheter.
I samma veva började Nätverket barn och unga i fysisk planering knåpa på en barnkonsekvensanalys.
– Vi kom från olika förvaltningar och såg behovet av ett verktyg för att få med barn och ungas perspektiv i planeringen av den fysiska miljön, säger Ulrika Lundquist, arkitekt på stadsbyggnadskontoret.
Barnkonsekvensanalysen är utformad som en matris med två axlar. En axel för olika aspekter som har betydelse för barn och ungas liv, och en axel för olika skalor i den fysiska miljön – från plats eller hus, via kvarter och stadsdel, till stad och region.
Tar reda på vad barnen tycker
Matrisen skapar frågor som fungerar som stöd i planeringen. Hur utformas platsen för barnens behov när det gäller hälsa och säkerhet? Vilka funktioner behövs i stadsdelen för att barnens vardagsliv ska fungera så bra som möjligt?
– Den fungerar som ett stöd för tjänstemännen, men vi har också prövat att använda den tillsammans med barn, säger Ulrika Lundquist.
2011 lanserades barnkonsekvensanalysen och sedan dess har den implementerats i förvaltningarna och använts på olika nivåer av fysisk planering.
– Den stora framgången är att barnperspektivet åtminstone lyfts i all planering, säger Ulrika Lundquist. Men vi har också gjort pilotprojekt som ska kunna fungera som goda exempel. En sådan är Frihamnen, säger Ulrika Lundquist.
Gemensamt språk för stadsutveckling
I programförslaget för Frihamnen och delar av Ringön finns en särskild barnkonsekvensanalys som tar upp vad som behövs för att den nya stadsdelen ska bli en bra miljö för barn och unga.
– Utmaningen är att hitta metoder för att säkerställa att barnperspektivet följer med hela vägen. Utvecklingen av Frihamnen kommer kanske pågå i 30 år – under den tiden kommer nya målkonflikter uppstå, säger Ulrika Lundquist.
Genom att aktivt arbeta med barnperspektivet blir sådana konflikter tydliga, till exempel att nya bostäder ställs mot ytor för barn.
– En annan stor vinst är att vi får ett gemensamt språk – vi kan prata om vad de begrepp och föreställningar som vi använder betyder för barn och unga. Som identitet och sammanhållen stad, säger Ulrika Lundquist.
Kan utvecklas ytterligare
Även i arbetet med Västlänken märks barnperspektivet på ett tydligt sätt. I det program som just nu är ute på samråd har analysen slagits ihop med social konsekvensanalys, ett ”systerverktyg” som tagits fram för att lyfta fram den sociala dimensionen i samhällsplaneringen.
Som barnkonsekvensanalysen ser ut just nu är användningsområdet begränsat, modellen har utvecklats för att användas vid planering av den fysiska miljön. Men intresset för den är stort även från andra områden.
– Jag tror absolut att den kan anpassas till andra verksamheter. Det kan bli en spännande fortsättning. För att barnperspektivet ska bli en självklarhet krävs att vi samarbetar med kunskap utifrån våra olika uppdrag, säger Ulrika Lundquist.
Samarbete för att förverkliga konventionen
Vikten av att samverka är också något som Lars Havstad på Centrum för skolutveckling lyfter fram. Han är engagerad i Nätverket barnkonventionen där en lång rad myndigheter och organisationer i Göteborg samarbetar kring frågor om barns rättigheter.
Nätverket barnkonventionen har funnits i sex år och utbytet består både av stödjande träffar och konkreta samarbeten.
– Det krävs samordning för att hålla frågorna levande. Alla olika delar i samhället måste arbeta med barnkonventionen. Vi måste hela tiden göra – göra demokrati, göra mänskliga rättigheter. Det uppstår inte av sig självt, säger Lars Havstad.
