Försiktigt positiv utvärdering av projekt för ungdomar i riskzon

– De har ändrat sina liv till det bättre, de har fått andra värderingar om sig själva och samhället och de har fått en ökad framtidstro, säger Pernilla Alsterlind, verksamhetsstrateg.

Räddningstjänsten Storgöteborg ungdom, RSG-U, är en samverkan mellan socialförvaltningen Nordosts verksamhet Ung Öst 2.0, Räddningstjänsten Storgöteborg och Arbetsmarknad och vuxenutbildning som startade 2017.

– Vi har sett att vi kan göra skillnad för tryggheten och säkerheten i samhället och då har vi fokuserat på ungdomar i riskzon för utanförskap och kriminalitet. Syftet är att erbjuda en möjlighet att göra andra livsval. Att förberedas för framtida yrkesliv. de här står väldigt långt från arbetsmarknaden i och med att de lever som de gör, säger Pernilla Alsterlind.

Är inkluderande

Ledordet är att det ska vara väldigt svårt för ungdomarna att straffa ut sig.

– Det här är en insats som saknas i mångt och mycket. Insatserna som samhället ger de här ungdomarna annars har ofta villkor. Det finns vissa trösklar, som att vara drogfri. Vi är väldigt inkluderande, det är en förlåtande insats på det viset.

Basen i projektet är mentorer som har hand om fyra ungdomar. Antalet gör att det blir en grupp, men att ungdomarna ändå kan jobba med sin personliga utveckling individuellt.

– Vi har en ungdomsbehandlare från Ung Öst knuten till projektet också och han hjälper till om det exempelvis uppstår problematik av svårare karaktär än att inte komma i tid.

Utökad möjlighet att hjälpa

Gruppen med ungdomar som var anställd under sex månader 2019 har varit föremål för en utvärdering av Gunilla Bergström, forskare på Forskning och utveckling i Väst. Pernilla Alsterlind konstaterar att rapporten är försiktigt positiv och berättar att den gjort dem stärkta i att man kan göra skillnad som en vanlig arbetsplats.

– Vi vågar bjuda in människor som inte är traditionella brandmän. Vi väljer dem som behöver lite extra. Om fler kommunala verksamheter vågar göra det skulle det göra skillnad på lite större nivå. Men man ska vara väl medveten om att målgruppen behöver mycket stöd,  vågar man bara stå kvar och ge stödet så gör det skillnad. Det här är ett sätt att utöka möjligheten att hjälpa.

Engagerade vuxna

André Vinasco och Patrik Larsson är mentorer för ungdomarna på Räddningstjänsten Storgöteborg. De berättar att arbetet handlar om att vara en engagerande vuxen som tror på ungdomarnas förmåga och deras framtid.

– Att bygga upp en anknytning och relation till ungdomarna med ett ödmjukt förhållningssätt är något vi arbetar efter för att på så sätt tillsammans med deltagarna skapa förändringsarbete som leder till god framtidstro.

Arbetsdagarna startar alltid 9.30 men innehållet varierar.

– Det kan till exempel innebära en teori i rökdykning för att sedan i full brandmannaklädsel utföra en praktisk rökdykningsövning. Därefter är det gemensam lunch innan vi sätter oss i lektionssalen för att prata om hur en arbetsintervju fungerar och diskutera vad ett cv ska innehålla.

Behövs olika insatser

Både André och Patrik ser mentorskapet som en chans att arbeta för något som de har ett stort intresse och engagemang för.

– Att inkludera unga människor i arbetslivet och i framtiden är inte en fråga som kommer att lösa sig själv, utan det behövs olika typer av insatser och RSG-U är ett utmärkt exempel på det. Det ger också Räddningstjänsten Storgöteborg ett ökat gott anseende hos samhällsmedborgarna, ungdomar i projektet har berättat för sina vänner vad RSG-U är, hur Räddningstjänsten arbetar och det har resulterat i en bättre förståelse för vårt arbete.

Hur tycker ni att ungdomarna i projektet har utvecklats och/eller förändrats?

– Ungdomarna får en delaktighet genom sitt arbete hos oss och man ser hur de påverkas positivt och hur deras egen uppfattning om sig själva stärks. De får ta ansvar och har mentorer som har förväntningar på dem. Ungdomarna har flera gånger beskrivit hur bra det känns att få betala skatt och ingå i samhället, att de känner en stolthet.

Det är också något som märks i utvärderingen. Ungdomarna berättar bland annat att de lärt sig att betala fakturor, ringa myndigheter, få rutiner och planera dagarna bättre.

– Jag fick lite mer rutiner. Jag var tvungen att varje dag vakna. Gå dit, göra det jag skulle göra. Gå hem. Ja, sköta mig. Sedan nästa dag samma sak. Tills att jag bevisat att jag kan jobba ett riktigt jobb, säger en av ungdomarna.