Rapport från Segerstedtinstitutet. Genom en forskningssamverkan med Göteborgs stad har Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet studerat perioden då ett relativt stort antal göteborgare lämnade landet för att ansluta till väpnad kamp i Syrien och Irak. Ett av målen för studien var att ta fram ny kunskap från de aktörer som var verksamma i de utresandes närmiljö, som skola, socialtjänst, polis och familj.

– Vår rapport visar att tjänstemän kom i kontakt med problematiken vid olika tidpunkter och därför uppstod det olika lokala praktiker för hur man skulle förhålla sig till problemet. Det var en rörig tid för många och samtidigt var det svårt att veta om detta var ett nytt problem eller om frågan skulle behandlas inom befintliga strukturer, menar Göran Larsson, en av forskarna bakom rapporten ”Från Göteborg till Paradiset – hur tjänstemän, anhöriga och ’utresande’ förstår beslutet att resa till konflikten i Syrien och Irak”.

Ny kunskap och användbara metoder

I samband med att forskningsprojektet nu avslutats bjöd Göteborgs Stad in till en konferens på Burgårdens konferenscenter. Över 100 medarbetare från Göteborgs Stad samlades i förra veckan för att lyssna på ny kunskap och användbara metoder som kan användas för att förebygga och bemöta våldsbejakande extremism, förkortat VBE.

Zan Jankovski jobbar som planeringsledare mot våldsbejakande extremism:

– Konferensen var en viktig tillställning där vi fick möjlighet att ta del av information och kunskaper som kommer att vara till nytta för olika personalkategorier som arbetar direkt med klienter och brukare. En särskild viktig aspekt och lärdom var vikten av att nå barn och unga i arbetet mot VBE och radikalisering.

Koppling till maskulinitet

Förutom att höra om resultatet av Segerstedtinstitutets forskning fick åhörarna ta del av forskning kring kopplingen mellan maskulinitet och våldsbejakande extremism. Det är myndigheten Center för våldsbejakande extremism, CVE, som tillsammans med Stockholms universitet har tagit fram en forskningsöversikt på området.

Man konstaterar bland annat att VBE-miljöerna i Sverige består till 75 till 90 procent av män och att synen på män och maskulinitet ofta är liknande i de olika grupperna, även om ideologierna i övrigt skiljer sig åt.

Sari Römpötti, senior rådgivare på CVE, berättade att våldsbejakande extremistiska grupper ofta inkluderar antifeminism och misogyni i sina ideologier och att engagemang i gruppen kan vara ett sätt att återupprätta en upplevelse av förlorad manlighet, så kallad remaskulinisering.

Antifeminism första steget i radikaliseringsprocess

– Vi ser ökande likheter mellan högerextremism och våldsbejakande misogyni och inte sällan används antifeminism som ett första steg i en radikaliseringsprocess, menade Sari.

Konferensen lyfte också konkreta verktyg och metoder som kan användas för att bemöta dessa typer av frågor. Center för våldsbejakande extremism har också tagit fram ett metodstöd för att hantera och utreda oro för våldsbejakande extremism. Göteborgs Stad har varit involverade i utvecklingen av detta stöd och under konferensen fick medarbetare höra om slutresultatet.

Rädda Barnen har tagit fram en vägledning som lyfter vikten av att våga samtala med barn och unga om frågor som rör hat, extremism och radikalisering och hur man som viktig vuxen kan agera. Det kan handla om att ett barn eller en ung person uttrycker hatiska och extrema åsikter, vistas i anti-demokratiska och extremistiska forum på nätet eller som kanske är på väg att lockas in i eller redan befinner sig i en sådan miljö.

– Rädda Barnen har sedan 2017 haft hundratals samtal med anhöriga, särskilt föräldrar, som känner oro för barn eller ungdomar i deras närhet. Många av dem vi har kontakt med har efterfrågat kunskap om våldsbejakande extremism, men också vägledning kring hur man kan prata om detta med barn och ungdomar, berättar Suzanna Holmberg, nationellt verksamhetsansvarig för projektet Växa upp utan hat.