Ungdomar med problem följdes upp. En universitetsstudie visar att det verkar går bra för många av de ungdomar som varit i kontakt med någon av landets Mini-Maria-mottagningar. För Kerstin Nordin, enhetschef för mottagningarna i Göteborg, är resultatet inte så överraskande. ”Engagerad personal och låga trösklar är några av framgångsfaktorerna”, säger hon.

Kerstin Nordin.

Till Mini-Maria kan ungdomar upp till 21 år, och deras anhöriga, vända sig med problem och frågor som rör alkohol och droger. Här erbjuds råd, stöd och behandling. I Göteborg finns tre mottagningar som möter cirka 700 ungdomar och 500 anhöriga varje år.

Mats Anderberg, lektor på Linnéuniversitetet, har följt en grupp ungdomar (455 stycken) som hade kontakt med någon av landets tolv Mariamottagningar under 2016. När ungdomarna följdes upp ett år senare dök 32 procent av flickorna och 40 procent av pojkarna upp i olika nationella register som till exempel Socialstyrelsens patientregister och tvångsvårdsregister. Men majoriteten gjorde det inte. Treårsuppföljningen från 2020 visar att mönstret består.

– Det är siffror som är väldigt roliga att se – en kvittens på att det vi jobbar med fungerar ganska bra, säger Kerstin Nordin, enhetschef för Mini-Maria i Göteborg.

Bortfallet var stort

Hon berättar att Mini-Maria i Göteborg utvärderar verksamheten kontinuerligt men att studien är väldigt värdefull och till stor hjälp för verksamheten.

– Vi utvärderar via brukarenkäter där den unga och förälder till exempel får svara på vad de tycker har varit bra och dåligt i verksamheten och med den hjälp man fått. Vi har också ett dokumentationssystem där vi kan följa ungdomen och se hur det ser ut för den när man avslutar hos oss. Men vissa kommer under en väldigt kort period och då är det svårt att uttala sig om effekterna

Bortfallet i Mats Anderbergs studie är stort. Bara hälften ställde upp. Men de som valde att delta var de med en allvarligare problematik – vilket gör siffrorna ännu mer glädjande, tycker Kerstin Nordin.

Duktiga på att möta ungdomar

Anledningen till att en majoritet inte dyker upp i andra register slås inte fast i studien. Anderberg säger i en intervju i tidningen Alkohol & Narkotika att en orsak kan vara att en del av gruppen har en mer experimentell och social användning av droger och inte så många andra problem.

Kerstin Nordin tror att det finns flera framgångsfaktorer. Hon framhåller sättet mottagningarna jobbar på. Arbetet har ett tydligt ungdomsfokus med en engagerad och kompetent personal, som är väldigt duktiga på att möta ungdomar och föräldrar utifrån deras behov.

– Ibland kommer ungdomen till oss på eget initiativ, men så är det inte alltid utan ibland det kan handla mer om att en förälder övertalar sitt barn att följa med och ungdomen kanske inte tycker att de behöver någon hjälp. Det ligger många gånger ett stort motivationsarbete bakom att personen tar emot hjälp.

Snabba insatser

En annan framgångsfaktor är enligt Kerstin Nordin det täta samarbetet mellan socialtjänst och sjukvård. Mini-Maria Göteborg är ett samarbete mellan Göteborgs Stad och Sahlgrenska universitetssjukhuset och på mottagningarna arbetar såväl socionomer och psykologer som sjuksköterskor och läkare.

– Ungdomen kan få väldigt många insatser – både sociala och sjukvård – på samma ställe. Det finns en vårdkedja och snabba kontakter med övrig socialtjänst. Många upplever att man som familj och enskild kan få ett omfattande stöd.

Enkelheten att komma i kontakt med Mini-Maria är också viktig, tycker Kerstin Nordin. Det finns inte några väntetider och tröskeln är låg.

– Det går att ringa till oss, och ingen fråga är för liten eller för stor. När det gäller unga människor handlar det mycket om ”här och nu”. Det gäller att vara lite snabb och agera med mycket respekt. Men det finns också en lyhördhet och når vi inte fram första gången är det enkelt för ungdomen att komma tillbaka.

Anhörigarbetet viktigt

 Ett typiskt exempel på en person som kommer till Mini-Maria i Göteborg är en kille i 17-årsåldern med ett cannabismissbruk, berättar Kerstin Nordin. Det är inte ovanligt att det även finns fler droger med i bilden. Bruk av tramadol och andra tabletter har blivit mer vanligt i dag.

– Ungdomen får träffa en socionom eller psykolog och sjuksköterska, och förälder får sin stödkontakt. Vi jobbar väldigt familjebaserat. Har du hamnat i en svår problematik behöver du familjen runt dig. Anhörigarbetet är väldigt viktigt. Många säger efteråt att det är skönt att de fått en bättre kontakt hemma och att man fått hjälp med att reda i konflikter, säger Kerstin Nordin.

Av de som deltog i studien var medelåldern 17 år när de hade kontakt med mottagningen. 76 procent uppgav att deras primärdrog var cannabis, 14 procent uppgav alkohol och 10 procent andra droger.