En väl fungerande fritidsgård kan ha brottsförebyggande effekter för vissa ungdomar. Den slutsatsen drar Pia Andersson och Thomas Jordan från Göteborgs universitet efter att ha studerat Mixgården i Hammarkullen. Resultatet presenteras i en ny rapport.

I studien ”Fritidsgården – en plats för samhällsbyggande?” har Pia Andersson och Thomas Jordan, båda från Institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, tittar närmare på det arbetssätt som personalen vid Mixgården i Hammarkullen använder sig av.

Syftet har bland annat varit att undersöka fritidsgårdarnas roll i det brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbetet i utsatta storstadsmiljöer med hög kriminalitet.

Tar in samhället

Enligt Pia Andersson har de som jobbar på Mixgården utvecklat ett ovanligt sätt att se på fritidsgårdsarbetet.

− Till skillnad från många andra fritidsgårdar arbetar de inte bara på individ- och gruppnivå, utan tar in hela samhällsstrukturen, säger hon.

En stark egen kultur

Det handlar mycket om att hitta sätt att fungera som fritidsgård i förorten – en miljö där fritidsgårdar i vissa fall till och med har fått stänga för att kriminella gäng har tagit över.

− På Mixgården har man lyckats skapa en plats skild från skolvärlden. De har byggt upp en egen stark kultur som även ungdomarna hjälper till att skydda, säger Pia Andersson.

Som exempel på personalens strategier nämner hon principen att plugga in namnen på alla ungdomar – ingen ska vara anonym, se till att hålla fritidsgården ren och snygg tillsammans med ungdomarna och att nätverka med det omkringliggande samhället.

Andra arbetssätt är att våga ta konflikter med ungdomarna och att ha mycket kroppskontakt.

Kroppskontakt knyter band

− Genom beröring skapar man bättre sociala band. Det kan vara att alltid skaka hand, att skojbråka eller ge en klapp på axeln. De har även infört en hörna för massage, säger Pia Andersson.

Går de här metoderna att använda på andra fritidsgårdar?

− Här finns erfarenheter som är generaliserbara, inte bara för fritidsgårdar utan även för andra ungdomsverksamheter, framför allt när det gäller att jobba mer områdesinriktat och på individ-, grupp- och strukturnivå, säger Pia Andersson och fortsätter:

− Men för att kunna ha en roll i ett större samhällsperspektiv krävs rätt kunskaper och rätt resurser.

Brottsförebyggande rådet, Lärjedalens stadsdelsförvaltning och Tryggare och Mänskligare Göteborg har tillsammans finansierat studien.