Minnesbok om Gatubolaget. Från hästar och kullerstenar till miljöbilar och motorleder - gatukontoret har varit med om 150 år med omvälvande förändringar. När nu stora delar av Gatubolaget avyttras sammanfattas verksamheten – från 1864 till 2010 – i minnesboken Gatan.

”Att jobba på gatan” är ett begrepp som levt kvar länge. Det var gatukontorets anställda som brukade säga så. Inte utan stolthet i rösten.

– Vi har så påtagligt varit med och byggt staden, känt oss behövda och viktiga, säger Kerstin Kraft som började som kartritare på gatukontoret 1967.

Hand i hand med stadens expansion
Genom åren har hennes arbetsuppgifter växlat, och de senaste 20 åren har hon varit ad och grafisk formgivare. Layoutarbetet till minnesboken Gatan är precis avslutat. Det är en bok som beskriver gatukontorets utveckling genom åren – från 1800-talets skjuts- och åkeristyrelse till den nutida konkurrensen som bolag på öppna marknaden.

3354.jpg
Men det är lika mycket en berättelse om Göteborg. Gatukontorets verksamhet har hela tiden gått hand i hand med stadens expansion och massbilismens utveckling.

Det börjar med kullerstenar och häst och vagn. I mitten av 1800-talet bestämde man sig för att förbättra framkomligheten och bytte ut kullerstenarna mot så kallade tuktade stenar. Ett omfattande manuellt arbete som både krävde utökad skatt och massor av folk och skottkärror.

Stora tillfartsleder byggdes på 60-talet
Sedan fortsätter det, milstolpe efter milstolpe; första moderna avloppssystemet, bilarnas inträde i gatubilden, första asfaltsbeläggningen 1927, Götaälvbron 1939 och efterkrigstidens rekordår som utvidgade Göteborgs gatunät i rasande fart.

51DC_2.jpg
Hamnen växte och de stora industrierna på Hisingen byggdes. 1953 fördubblades biltrafiken över Göta Älv och två år senare byggdes den första motorvägen på Hisingen. Detta decennium blev antalet tjänstemän på gatukontoret dubbelt så många och kostnaderna för underhåll tredubblades.

1960-talet dominerades av arbetet med de stora tillfartslederna – Älvsborgsbron byggdes och Tingstadstunneln grävdes. 1966 invigdes det första parkeringshuset och 1967 gjordes omläggningen till högertrafik. Allt var gatukontoret inblandat i.

Byggde infrastruktur i fyra stadsdelar
Åren kring 1970 är också gatukontorets absoluta storhetstid. 1972 var antalet anställda uppe i 1.500 personer och bostadsbyggandet gick på högvarv. Gatukontoret byggde ut infrastrukturen för hela stadsdelar i egen regi, som Bergsjön, Kärra, Tynnered och Fiskebäck.

– Allt präglades av en otrolig expansion som nästan är svår att föreställa sig idag. Stora bostadsområden och broar byggdes – samtidigt som vi hade hand om skötsel av alla parker och grönområden. Det var en spännande och rolig tid, säger Kerstin Kraft.

Hon ser tillbaka på en trivsam arbetsplats med högt i tak. På gatukontoret möttes en rad olika yrken med sinsemellan olika arbetskulturer: Stensättare, civilingenjörer, asfaltsläggare, konstruktörer, bilmontörer och parkeringsvakter.

Tidiga med att införa flextid
– En trevlig mix och en ganska stökig samling människor. Men det innebar också en väldigt kreativ och rolig miljön med många möten, säger Kerstin Kraft.

Förvaltningen har genom åren haft en aktiv personalpolitik, att byta arbetsuppgifter uppmuntrades och man införde tidigt flexibel arbetstid.

5FA8.jpg
– När stämpelklockan togs bort trodde många att folk skulle arbeta mindre – men det blev tvärtom, säger Kerstin Kraft.

1980- och 90-talen präglades av åtstramningar och de olika verksamheterna tvingades konkurrera på marknaden. 1992 gjordes förvaltningen om till ett bolag och bytte namn till Gatubolaget. Den ekonomiska krisen under samma tid innebar också att antalet anställda minskade med nästan en tredjedel, från 917 till 620.

Götatunneln ett av paradnumren
På 2000-talet introducerades GPS-tekniken, något som gjorde det möjligt att mäta stora ytor med någon centimeters noggrannhet. Samtidigt påbörjades ett av de största projekten någonsin – Götatunneln.

Arbetet med Götatunneln är ett av paradnumren i gatukontorets historia. Gatubolaget var huvudkonsult för hela projektet som pågick i tio år och var oerhört tekniskt komplicerat. Svåra markförhållanden och lös lera gjorde att det tog sex år att färdigställa den 1,5 kilometer långa tunneln.

Konkurrensen har visserligen varit tuff de senaste årtiondena, men det var ändringarna i konkurrenslagen och i EU:s lagstiftning som innebar slutet. När bolaget inte längre får sälja sina tjänster till kunder utanför kommunen riskerar omsättningen att sjunka rejält.

Nu återstår bara Teknisk service som levererar och tar hand om stadens miljöfordon. Tanken är att Gatubolagets allra sista affärsområde ska fortsätta i egen regi.

– Ännu har inget beslut fattats i kommunfullmäktige, men vi har fått i uppdrag att förbereda nödvändiga organisationsförändringar och den juridiska spelplanen mot att vi bildar egen regi-bolag, säger Anneli Snobl, vd för Gatubolaget.

20F4.jpg
Fjällgatan innan den belades med gatsten.

4D8E_2.jpg

Älvborgsbron stod klar 1966.

6AC8.jpg

Gamla Hisingsbron 1915

7D5A.jpg

Det nyanlagda Olskroksmotet. Tingstadstunneln öppnades för trafik 1968.