Trygg i Centrum ska vända utvecklingen. Otryggheten har ökat vid Järntorget och Långgatorna de senaste åren med många berusade personer som rör sig i området på kvällar och helger. Nedskräpning är också ett stort problem. Genom satsningen Trygg i Centrum vill nu Göteborgs Stad vända utvecklingen.

Kroglivet är energiskt och levande i området kring Järntorget och Långgatorna, men bidrar också negativt. Nedskräpning, droghandel och störande kroggäster är några problem som bland annat boende och polisen ser.

”Har formulerat en problembild”

I början av året bestämde därför Göteborgs Stad att sätta extra fokus på området.

– Vi började med att göra en lägesbild som blev klar i våras. Utifrån den har vi formulerat en problembild, och just nu jobbar vi med att ta fram insatser, säger Anna Pellegrini, projektledare för trygghetsarbetet runt Järntorget och Långgatorna.

Sedan i februari har Göteborgs Stad också ett så kallat LOV3-område runt Järntorget och Långgatorna där ordningsvakter har fått särskilda befogenheter. De arbetar på uppdrag av Göteborgs stad och arbetsleds av polisen och har ett trygghetsskapande uppdrag.

”Personer i utsatthet riskerar att utsättas ytterligare”

Till skillnad från till exempel situationen i Nordstan, där det handlat om ett ungdomsproblem, beror problemen i området vid Långgatorna på att det är väldigt tätt mellan krogarna. Det gör att många människor dras dit och då främst unga vuxna. Det förekommer också mycket droghandel i området.

– När det och kroglivet blandas med personer i social utsatthet kan det bli problem, eftersom dessa människor riskerar att utsättas ytterligare. Både regionen och frivilligorganisationer har verksamheter i området som till exempel vänder sig till människor i social utsatthet.

Målet är inte att den speciella stämningen som finns på Långgatorna ska försvinna eller att krogar ska köras iväg, påpekar Alexandre Miron, samordnare Trygg i Centrum. Men det behöver vara ett område där de som bor känner sig trygga och inte blir störda på nätterna.

– Vi vill inte ha en öppen drogscen och vi vill att de som lever i social utsatthet ska få det stöd de behöver, säger han.

Viktigt med gemensamt mål

Men de förändringar som behöver göras för att komma tillrätta med problemen är inte något som Göteborgs Stad kan genomföra på egen hand. Flera aktörer måsta vara med i arbetet.

– Nedskräpningen är en sådan sak. Städning kan låta som en banal åtgärd, men är mer komplext än vad man kan tro. Krogarna har ett ansvar, fastighetsägarna ett och trafikkontoret ett. Här måste det finnas ett gemensamt mål annars är det lätt att ingen tar på sig ansvaret, säger Alexandre Miron.

Göteborgs Stads olika förvaltningar är viktiga att få med i arbetet, till exempel Tillståndsenheten för deras kunskap om alkoholtillstånd. Bostadsrättsföreningar, fastighetsägare och näringsidkare är andra.

– Det gäller att sammanföra de olika delarna för att ta ett helhetsgrepp för området, säger Anna Pellegrini.

Trygghetsundersökning ska göras

Man kan redan se några konkreta förändringar. I somras ökade Skyddsvärnet och Fryshuset sin närvaro. Dessa organisationer samarbetar med Göteborgs Stad i ett så kallat idéburet offentligt partnerskap.

Senare i höst kommer de som bor i området att få vara med i en trygghetsundersökning. De ska svara på hur de upplever tryggheten i området, om de har blivit utsatta för brott och om det är några speciella ytor inom området där de känner sig mest otrygga. Ambitionen är att göra en uppföljning om ett år.

– Förhoppningen är att det sker insatser under det kommande året som gör att de boende upplever att situationen blivit bättre, säger Anna Pellegrini.

Fotokälla: By Gegik/Creative commons

 

Trygg stad för alla
Alla som lever, verkar eller vistas i staden ska ha upplevelsen att Göteborg är en trygg och säker stad. Alla ska kunna röra sig fritt samt känna sig trygga i sitt hem. Ingen ska behöva begränsa sitt vardagsliv eller avstå från att besöka en plats på grund av otrygghet till följd av rädslan för att utsättas för brott. Göteborgs Stad arbetar kunskapsbaserat mot aktuella läges- och problembilder för att öka tryggheten och tilliten samt förebygga och minska brottsligheten i staden. Arbetet sker i samverkan med fastighetsägare, näringslivet, polisen och andra statliga och regionala aktörer och myndigheter samt akademin. Den samlade förmågan är även beroende av goda krafter hos civilsamhället, både i organiserad form och av enskilda.