Digitalisering som underlättar vardagen. Världens näst smartaste stad – det är Göteborg. I alla fall enligt en ny undersökning från amerikanska Future today institute. Satsningar på innovativa och smarta digitala lösningar som utvecklar servicen till medborgare är det som tagit Göteborg (nästan) hela vägen till toppen.

Ante Baric.

Future today institute är ett amerikanskt informationsföretag som varje år ger ut en rapport om vetenskapliga och teknologiska tender. För andra året i rad inkluderas en lista som rangordnar hur smarta världens städer är. Vinnare är Köpenhamn, och på andra plats kommer Göteborg.

”Vi är bra på att samverka”
– Orsaken till att vi har lyckats tror jag är att vi är bra på att samverka och arbeta tillsammans. Många olika förvaltningar och bolag drar sitt strå till stacken och det är det som gör Göteborg till en smart stad, säger Ante Baric, digitaliseringsansvarig på Intraservice.

Men vad innebär det egentligen att räknas som en ”smart stad”?  Future today institute har 16 olika kriterier som bland annat fungerande stadsutveckling, hållbar utveckling, cybersäkerhet, 4G-nätets räckvidd, gratis wifi och elektrifierad kollektivtrafik.

– Det kan till exempel handla om hur vi arbetar smart och hållbart i vår energianvändning eller hur vi utvecklar servicen till medborgarna genom olika digitala lösningar.

Belastat elnät en utmaning
Ante Baric berättar att en utmaning för framtiden är belastningen på elnätet. På vissa tider på dygnet går det helt enkelt åt väldigt mycket el samtidigt. Då gäller det att stadens elnät klarar av att hantera det. Där testar till exempel en bostadsrättsförening i Guldheden att lagra solel från taket i begagnade batterier från elbusslinje 55. Överskottet kan sedan säjas vidare i Göteborgs elnät och på så sätt öka kapaciteten på elleveranserna.

– Man skulle också kunna tänka sig att använda digitaliseringen möjligheter med välfärdsteknik som kan utveckla servicen till brukarna tillsammans med smarta fastigheter. Om brukaren inte använt el eller spolat i kranen så kan det ge oss information som sammantaget ger oss möjlighet att prioritera våra insatser inom till exempel hemtjänsten. Där kanske vi ännu mer skulle kunna använda tekniken för att se när den mänskliga handen verkligen behövs.

Dra nytta av den information som finns
Att leva i en smart stad handlar inte om att vara övervakad – utan om att leva i en stad där teknik och digitalisering tas tillvara för att göra medborgarnas liv så enkelt som möjligt.

– Nu när jag pratar med dig har jag dragit nytta av massa olika tekniska, smarta, lösningar, men utan att jag har märkt det, säger Ante och exemplifierar med det stabila 4G-nätet, hållplatsinformation och information om lediga parkeringsplatser på pendelparkeringen.

Han konstaterar att det finns en rädsla för tekniken och möjligheten att samla in information om saker som upplevs som privat och integritetskränkande. Samtidigt konstaterar han att det är dags för kommuner och städer att verkligen utnyttja informationen på ett sätt som är till nytta för medborgaren. Men att det finns etiska dilemman som man måste hantera och reflektera över.

– Det man ska komma ihåg är att den teknik och information som finns kan hjälpa oss att fatta bättre beslut och på så sätt använda skattepengarna mer effektivt. På ett sätt kan man se det som att all information som vi kan få till oss blir som en direktdemokrati. Vi måste se tekniken som en möjliggörare. Medborgarna ställer högre och högre krav på oss som stad –för oss erbjuder digitaliseringen ett sätt att leva upp till kraven.