”Mänskliga rättigheter en tydlig målsättning”. Ett enigt kommunfullmäktige klubbade i förra veckan ett styrande dokument som ska ge personer med funktionsnedsättningar full delaktighet i samhället och likvärdiga livsvillkor. ”Rättigheter för personer med funktionsnedsättningar är mänskliga rättigheter och ska vara en tydlig målsättning i stadens samtliga verksamheter”, säger Göteborgs Stads funktionshinderombudsman Ola Hendar.
Personer med funktionsnedsättning lever oftare med psykisk och fysisk ohälsa. De löper större risk att drabbas av diskriminering och ekonomisk och social utsatthet.
”Behandlas alltför ofta som icke fullvärdiga medborgare”
Pia Emanuelsson är ombudsman i föreningen Funktionsrätt Göteborg och sitter med i Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor:
Pia Emanuelsson.
− Det råder en enormt stor ojämlikhet i livsvillkor. Personer med funktionsnedsättning behandlas alltför ofta som icke fullvärdiga medborgare. Utvecklingen går dessutom åt fel håll. Det har staden ett ansvar att ändra på, säger hon.
Nu tas ett stort kliv för att ta det ansvaret. Göteborgs Stads program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning förtydligar vad som förväntas av stadens nämnder och styrelser för att personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga, utan diskriminering och få likvärdiga livsvillkor.
Gick inte att mäta
Programmet är en revidering av ett tidigare program som när det utvärderades visade sig innehålla flera stora brister. Den största bristen var att programmet inte var genomfört och känt och att resultaten av olika åtgärder inte gick att mäta på ett bra sätt.
− Utan en möjlighet till utvärdering går det inte att genomföra ett förbättringsarbete. Dessutom saknas det överlag statistik kring livsvillkor för personer med funktionsnedsättning, vilket är ett stort problem, säger Pia Emanuelsson.
Nu har nya indikatorer och modeller för mätning tagits fram.
Krävs ökad kunskap
Programmet innehåller tio rättighetsområden med prioriterade och konkreta strategier.
Ola Hendar är Göteborgs första funktionshinderombudsman
Ola Hendar, som sedan oktober är Göteborgs Stads första funktionshinderombudsman, menar att tydligheten i det nya programmet är viktig.
− Vi vet sedan tidigare att rättigheter för personer med funktionshinder riskerar att klumpas ihop till en fråga när det egentligen är ett perspektiv som ska finnas med i alla verksamheter. Programmet ska ge ett stöd till nämnder och styrelser i arbetet att precisera aktiviteter som leder till målen, säger han.
Ola Hendar efterfrågar också ökad kunskap, vilket är ett av de prioriterade målen.
− Annars kan du inte få ett helhetsperspektiv och se helheten i människans behov av stöd. Ofta räcker det inte med bara en insats för att få till förändring. Betydelsen av att erhålla en anpassad bostad försvinner om inte transporten fungerar som ska ta dig till och från jobbet, säger han.
Tydlig koppling till FN−konvention
Programmets tio rättighetsområdena bygger på FN:s mänskliga rättigheter och nationella funktionshinderpolitiska mål.
− Personer med funktionsnedsättning har länge hamnat inom vård och omsorg och snarare setts som vårdobjekt än personer med mänskliga rättigheter. Därför är det extra viktigt att understryka kopplingen till FN:s konventioner om allas odelbara och lika rättigheter, säger Pia Emanuelsson.
Programmet är ett styrdokument för de kommande sex åren och funktionshinderombudsman
Ola Hendar är övertygad om det kommer att ge resultat.
− Jag känner en trygghet i programmet och organisationen. Min förhoppning är personer med funktionsnedsättning ska uppleva att det får ett bättre bemötande och blir lyssnade på i frågor och beslut som faktiskt gäller dem.
Programmet är framtaget i samverkan mellan Göteborgs Stads råd för funktionshinderfrågor, intresseorganisationer och representanter från stadens förvaltningar bolag samt stadsledningskontoret. Det innehåller tio rättighetsområden som visas i bilden nedan. Rättighetsområdena är utformade utifrån konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
De tio rättighetsområdena är Självständighet, Information och kommunikation, Demokrati och delaktighet, Trygghet, Hälsa, Utbildning, Arbete och sysselsättning, Bostad, Användbara inne- och utemiljöer samt Fritid. Rättighetsområdena nås genom ökad tillgänglighet, samverkan, ökad kunskap och medvetenhet. Målet för arbetet med rättighetsområden är att nå jämlika levnadsvillkor och full delaktighet i samhället. Bilden visar på samspelet mellan de olika områdena som grund för att nå målen.
Rättighetsområden i samspel för att nå målen med jämlika levnadsvillkor och full delaktighet.