Göteborgarna röker och dricker mer än medelsvensson - och mår sämre psykiskt. Men de äter mer frukt och grönt och är inte lika feta. Nu presenteras för första gången öppna jämförelser mellan folkhälsan i Sveriges kommuner. "Jag tycker att vi i Göteborg får godkänt", säger Marianne Bernhardtz, planeringsledare på stadskansliet.
– Visst finns här varningssignaler, men inget som vi inte känner till sedan tidigare. Jag ser det som ett kvitto på att vi ska fortsätta arbeta intensivt med sånt vi redan är igång med, till exempel rökslutarstöd för vuxna.
Jämlik hälsa finns inte
Det är Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet och SKL (Sveriges kommuner och landsting) som har sammanställt rapporten som presenteras på måndagen. Här finns 21 olika mått på folkhälsan och jämförelser görs mellan olika landsändar, mellan könen, utbildningsgrupper med mera.
Rapporten konstaterar att den svenska folkhälsan utvecklas på ett fantastiskt sätt på lång sikt: Sedan början av 1900-talet har medellivslängden ökat med 25 år!
Men någon jämlik hälsa finns inte, sociala skillnader mellan olika grupper i befolkningen finns kvar och måste förebyggas, enligt rapporten.
Fler dagliga rökare i Göteborg
Kommunerna får ”betygen” rött, gult eller grönt för var och en av de 21 hälsoindikatorerna. Rött betyder att man tillhör de 25 sämsta procenten, gult de 50 procenten i mitten och grönt de bästa 25 procenten.
Göteborg får gult för rökningen, för här är det fler som röker dagligen (16 procent) än i riket som helhet (14,4 procent). I till exempel Olofström och Rättvik röker bara fem procent av invånarna varje dag.
Positivt för Göteborg är dock att blivande mammor röker mindre ofta (6,4 procent) än genomsnittet (7,5 procent).
Göteborgarnas BMI ger fjärde plats i Sverige
På pluskontot står också att göteborgarna äter mer frukt och grönsaker och inte är lika överviktiga som de flesta andra svenskar. Att ha ett BMI över 30 är en riskfaktor för flera sjukdomar. Hela 12,4 procent av svenskarna har det, men bara elva procent av göteborgarna. Det placerar staden som fjärde bäst i landet, efter Halland, Blekinge och Västerbotten.
Däremot ligger Göteborg ligger illa till vad gäller ”riskfylld alkoholkonsumtion”: Hela 16 procent har gått över den gränsen, att jämföra med 13,1 procent för alla svenskar.
Så här blir det rött, liksom för den psykiska hälsan. I Göteborg säger hela 21,5 procent av invånarna att de har nedsatt psykiskt välbefinnande, jämfört med 17,7 för Sverige som helhet.
Både alkoholen och den psykiska ohälsan har legat högt i Göteborg i många år, något som antas hänga ihop med storstadsmiljön, tillgång till mer pengar och krogar och ett omfattande studentliv.
Sämre psykiskt välbefinnande i nordost
– Även den högre psykiska ohälsan kan hänga ihop med att stressen är högre i storstäderna. Men här saknar vi kunskap här, särskilt om de unga, säger Marianne Bernhardtz.
Några antaganden finns dock, till exempel att det handlar om höga krav på sig själv, ständiga val och oro för att man inte ska nå sina mål i ”livsprojektet”.
– Och de nya svenskarna har förstås med sig mycket ängslan, både för att man tvingats lämna sitt land och för att man är orolig för framtiden. Vi vet att det psykiska välbefinnandet är mer nedsatt i de nordöstra stadsdelarna än i de västra till exempel, säger Marianne Bernhardtz.
Många skolor jobbar med hälsprofiler
Totalt får Göteborg rött på fem av de 21 indikatorerna, bland annat tonårsaborter.
– Det är ett allvarligt bekymmer, men tonårsaborterna är nu ett fokusområde för ungdomsmottagningarna som jobbar mycket med att stödja skolorna i sex- och samlevnadsundervisning och själva vara ute i skolorna tidigt, redan i sjuan och åttan, säger Marianne Bernhardtz.
Skolorna arbetar också målmedvetet med att minska rökningen bland eleverna.
– Många skolor jobbar med hälsoprofiler och livsstilsundervisning. Ett par skolor har ”hälsoäventyr” som man arbetar med enligt en särskild pedagogik, berättar Marianne Bernhardtz.
Antirökarbetet måste bedrivas långsiktigt
Och för de vuxna rökarna finns satsningar som rökslutarstöd och rökfria arbetsplatser.
– Folkhälsosamordnarna ute i stadsdelarna arbetar mycket med att få fler rökfria arbetsplatser i kommunen. Så det görs en hel del. Men det måste bedrivas som ett långsiktigt arbete hela tiden – inte projekt som lever ett tag och sedan försvinner.
Foto: Colourbox
