Amfetamin vanligaste drogen. 1 708 göteborgare har ett tungt missbruk av narkotika, och 110 av dem bor tillsammans med barn som är under 18 år. Det är några av resultaten från den första kartläggningen som gjorts i Göteborg på 13 år.
Det är över 120 olika enheter inom fem myndigheter och organisationer runt om i staden som har hjälpts åt att få en aktuell bild över det tunga narkotikamissbruket i Göteborg.
– Tillsammans har vi funnit 1 708 unika individer som kan innefattas i definitionen ”tungt narkotikamissbruk”, men det är inte bara antalet som varit viktigt att ta reda på, utan framförallt hur deras livssituation ser ut, så att olika instanser kan planera sina framtida satsningar, säger Karin Patriksson på Kunskapskällar’n på social resursförvaltning, som har ansvarat för kartläggningen.
Det är två forskare från Linnéuniversitetet som har sammanställt information som hämtats från bland annat missbruksvårdens olika dokumentationssystem, och framförallt från enkäter med personalen på de myndigheter och organisationer som på något sätt brukar komma i kontakt med narkotikamissbrukare.
Svårt att jämföra bakåt
– Det är bland annat personal på boenden, socialkontor och Beroendekliniken och inom kriminalvården, öppenvården och frivilligorganisationerna som har svarat på enkäter utifrån sina egna kunskaper, men också utifrån sina verksamheters journaler. Jag tror att vi har lyckats finkamma underlaget ganska så bra, säger Karin Patriksson.
Eftersom det är hela 13 år sedan den förra undersökningen gjordes blir jämförelser och försök att peka på trender inte så relevanta, men fortfarande är det amfetamin som är den vanligaste drogen.
– 75 procent av missbrukarna använder fler än ett preparat, men amfetamin är den vanligaste primära drogen. Det finns indikationer på en ökad användning av cannabis för dem som är 20 år och yngre, vilket kan vara intressant information för de instanser som ska använda kartläggningen för att planera sina insatser.
Stor social utsatthet
”Party-droger” som kokain syns knappast alls i det här sammanhanget, vilket snarare beror på definitionen på ”tungt” missbruk än på att de inte förekommer.
– För att räknas som en person med tungt narkotikamissbruk ska man under de senaste tolv månaderna någon gång ha injicerat narkotika, eller tagit narkotika på annat sätt, dagligen eller så gott som dagligen, de senaste 30 dagarna. Att ta kokain på fester under helgen är allvarligt nog, men det kvalificerar inte missbruket till att definieras som ”tungt”, säger Karin Patriksson.
Livet för de aktuella individerna, som till 76 procent är män och i genomsnitt är 36 år gamla, visar på en stor social utsatthet.
– Många lever ett socialt väldigt hårt utsatt liv. 20 procent är helt hemlösa och ytterligare 25 procent bor på någon form av institution. 60 procent har ändå någon form av vård- och behandlingskontakt, bland dem som är 20 år och yngre är det över 80 procent.
Tätare mellan kartläggningar
Att det finns många barn och ungdomar som riskerar att fara illa i det här sammanhanget är tydligt i statistiken. 30 procent av de tunga missbrukarna har egna barn under 18 år, som antingen är omhändertagna eller bor med den andra föräldern.
– Samtidigt är det 110 av dem som lever tillsammans med barn under 18 år. Det är inte nödvändigtvis deras egna barn, men de delar ändå boende, säger Karin Patriksson, som vet att den framtagna statistiken är efterfrågad bland de myndigheter och organisationer som arbetar med personer med tungt missbruk.
– Förhoppningsvis ska det inte ta lika lång tid till nästa uppdatering. Vi siktar på att göra kartläggningarna var femte, sjätte år i framtiden.
