Stora skillnader mellan stadsdelarna. Att barn i välbeställda stadsdelar har bättre hälsa än barn som bor i socioekonomiskt mer utsatta områden har nog många anat, men nu finns för första gången konkret statistik som visar exakt hur skillnaderna ser ut i Göteborg. När alla tillgängliga data i 21 stadsdelar har sammanställts framträder bilden av en lika ekonomiskt som hälsomässigt segregerad stad.
”Det finns i Göteborg stora skillnader mellan de olika stadsdelarna i socialt, ekonomiskt och etniskt avseende, och det avspeglar sig också i befolkningens hälsa.” Så inleder professor emeritus Lennart Köhler från Nordic School of Public Health sin rapport ”Barnhälsoindex för Göteborg”, för att på de resterande 84 sidorna sedan detaljerat redogöra för hur han har kommit fram till den slutsatsen.
Har jämfört 15 indikatorer
– Jag har använt samma metod som när jag gjorde en liknande kartläggning i Angered 2010, fast nu över hela Göteborg. Det gäller att hitta så många gemensamma, tillgängliga data som möjligt för de områden som ska studeras.
– När jag gjorde en kartläggning över hela Sverige för tio år sedan hittade jag bara sex gemensamma faktorer att jämföra, men i Göteborg har jag identifierat hela 15 olika relevanta hälsoindikatorer som finns dokumenterade i alla stadsdelarna och som jag har sammanställt, säger Lennart Köhler.
Index mellan 70 och 90
Resultatet blir ett index, som landar på 100 om till exempel alla barn i en stadsdel föds med normalvikt, men får index 0 om inget barn gör det. Det är när 15 olika sådana kategorier vägts samman som Lennart Köhler kunnat summera ett Barnhälsoindex, för barn mellan noll och 17 år i Göteborg.
Stadens medel-index hamnar i undersökningen på 81, men spridningen mellan stadsdelarna är stor. I Gunnared hamnar barnhälsoindex på 70, medan det är 90 i södra skärgården, och i alla stadsdelarna följer den socioekonomiska standarden och hälsoindexet varandra i princip hand i hand.
– Till största delen får jag nog säga att resultatet är ungefär som förväntat. Alla liknande studier både i Sverige och internationellt visar att i välbeställda områden finns det fler välmående barn, och tvärtom i de fattiga. Vissa faktorer avviker från trenden, till exempel är alkoholkonsumtionen ofta högre i mer välbärgade områden, och indexet för psykisk ohälsa är betydligt bättre i Angered än i Askim, men på det hela taget är kopplingen mellan socioekonomisk nivå och hälsa odiskutabel, säger Lennart Köhler.
Förändring förutsätter kunskap
Samtidigt som andra studier på senare tid har visat att de ekonomiska, och därmed också de hälsomässiga, skillnaderna i Sverige ökar, är Lennart Köhler noga med att poängtera sin optimism när det gäller möjligheterna att vända trenden. Har man bara tillgång till fakta så vet man ju också var man kan sätta in åtgärder.
– Ja, det är absolut inte hopplöst! Det har ju till exempel bara gått tre år sedan jag gjorde studien i Angered men vi kan redan se en markant förbättring i tandhälsan i det området. På ett strukturellt plan är den socioekonomiska ojämlikheten den viktigaste faktorn för ohälsa, men har man kunskaper om förutsättningarna så behövs det ibland bara relativt enkla, punktvisa insatser för att få till förbättringar, säger Lennar Köhler, som noterat att just tandhälsan, liksom alkohol- och tobaksintag samt övervikt, även internationellt sett har väldigt tydliga kopplingar till hälsan i stort.
Malmö sämre än Göteborg
I ett nationellt perspektiv ligger Göteborg, som alltså har ett sammantaget barnhälsoindex på 81, relativt normalt till. Västra Götalands-regionen har index 86 och riket i stort 87.
– Det är typiskt storstäder att ha lågt medelvärde och stora interna skillnader. Här i Sverige har Stockholm inte gjort någon lika noggrann studie men i Malmö har man haft en kommission som jobbat i ett par år nu och de har konstaterat att segregeringen och skillnaderna i hälsa är ännu värre än i Göteborg, säger Lennart Köhler, som nu ser fram emot att se hur politiker och tjänstemän kommer att tolka materialet i rapporten och vilka åtgärder de tänker vidta.
Ett verktyg som kan användas igen
Marianne Bernhardtz är planeringsledare vid stadsledningskontorets enhet för Utbildning, Barn och unga och Folkhälsa, och därmed en av dem som sett fram emot att ta del av Lennart Köhlers undersökning.
– Syftet med studien är att underlätta för stadsdelarna så att de kan identifiera vilka områden de behöver satsa på, för det finns ju uppgifter att ta tag i överallt. Och nu har vi fått ett verktyg att använda oss av för att fortsätta att följa upp utvecklingen, gärna på ännu mindre geografiska områden och helst om tre till fem år. Vi har också blivit uppmärksamma på att det finns relativt ont om statistisk data för barn mellan fem och tolv år, så där behöver vi bli bättre på att dokumentera barnens hälsa, säger Marianne Bernhardtz.
