Räddningstjänsten Storgöteborg har nu fått sina två första kvinnliga brandmän någonsin, Jessica Berntsson och Maria Holmin. Provanställning, coachning och individuella träningsprogram har gjort att de lyckats klara de hårda fys-testerna. I dagarna börjar Jessica Berntsson jobba på stationen i Torslanda.

– Vi har inte tummat något alls på fys-kraven, säger Mikael Wennerbeck, testansvarig för rekrytering av brandmän till Räddningstjänsten Storgöteborg.

– Våra tester bygger på vetenskap och vår långa erfarenhet av yrket. Det vore ansvarslöst att ha lägre antagningskrav än vad arbetet kräver, till exempel för att klara rökdykningen.

Tränat upp sig för rökdykning

Idag arbetar cirka 1.000 personer vid Räddningstjänsten Storgöteborg. Många av dem är kvinnor, men hittills har ingen lyckats få jobb som utryckande personal.

3210.jpg
Det var först i början av augusti i år som den seglivade könsbarriären sprängdes. Då började Maria Holmin jobba på stationen i Öjersjö, medan Jessica Berntsson fick anställning på stationen i Lerum. I dagarna flyttar Jessica Berntsson till stationen i Torslanda, så då får alltså Göteborgs Stad sin första kvinnliga brandman någonsin.

Maria och Jessica har båda gått den två-åriga utbildningen SMO (skydd mot olyckor) som sedan några år krävs för att få bli brandman. Och för att klara de hårda fysiska kraven – främst för att klara rökdykning – har de varit provanställda och fått ”träna upp sig”.

Fys-tester har fått kritik

– De har fått individuellt utformade träningsprogram och har fått coachning och stöttning av de andra i arbetslaget, det har varit mycket värdefullt, säger Mikael Wennerbeck.

– Samtidigt har de deltagit i alla övningar och i utryckningar, i stort sett har de gjort allt utom rökdykning.

De fysiska kraven på utryckande brandmän varierar från kommun till kommun. I Storgöteborg handlar det bland annat om att kunna springa 3.000 meter på 13 minuter 15 sekunder, att klara 30 kilo bänkpress 35 gånger på en minut eller att stående lyfta en skivstång med 15 kilo upp till hakan 40 gånger. Roddtest och stående längdhopp är andra inslag i fys-testerna som ibland fått kritik för att vara diskriminerande och ”utsorterande” mot kvinnliga sökanden, särskilt de i storstäderna.

– Nu har vi visat att med ett sånt här upplägg går det bra att träna och förbereda sig för de ”svåra” storstadstesterna. Så de kanske inte är så svåra när allt kommer omkring, säger Mikael Wennerbeck.

Två av fyra kvinnliga aspiranter lyckades

Satsningen i det så kallade Kvinnoprojektet startade redan sommaren 2007, med fyra kvinnliga aspiranter. Ingen av dem klarade dock testerna. Men i år var det alltså två av fyra som lyckades – Maria Holmin och Jessica Berntsson.

Den här metoden är dock inget som kommer att tillämpas för alla kvinnliga sökande till Räddningstjänsten Storgöteborg

– Nej, i stället ska vi försöka samarbeta med räddningsskolorna ute i landet, så att eleverna redan där får ett liknande upplägg, så att tjejerna kan komma bättre rustade till testerna.

– Kanske kan vi också erbjuda något liknande utan att eleverna är anställda hos oss, ett slags ”hjälp på distans” för elever som går SMO-utbildningen, säger Mikael Wennerbeck.