Från kartor till Minecraft. Kartdata, vegetation, sjöar och vägar är en del av den geodata som stadsbyggnadskontoret nu gör tillgänglig för alla på Göteborgs Stads sajt för öppna data.

– Vi vill att medborgarna ska uppleva bättre service och få ökad insyn. Dessutom får andra aktörer möjlighet att skapa samhällsnytta genom att använda våra data i olika tjänster som kan göra vardagen enklare, till exempel i appar och webbtjänster med kartfunktioner, säger Henrik Kant, stadsbyggnadsdirektör i Göteborg.

Geodata är digital information som beskriver företeelser som har ett geografiskt läge, till exempel kartdata eller uppgifter om byggnader, sjöar, vägar, vegetation och befolkning. Göteborgs Stads stadsbyggnadskontor tar kontinuerligt fram grundläggande geodata som används i arbetet med till exempel stadsplanering, bygglov, infrastrukturprojekt, drift- och underhåll.

Att stadsbyggnadskontor nu gör delar av sina grundläggande geografiska data öppen för alla följer EU:s direktiv om öppna data.

Stor efterfrågan
Den geografiska informationen som släpps kan användas av vem som helst, den är helt öppen och kostar ingenting att använda. Det innebär att det är fritt fram för både individer och företag att skapa nya tjänster och lösningar. Och efterfrågan är stor.

– Grundläggande geodata är en viktig resurs som skapar stor nytta, såväl för staden och medborgare som för näringslivet. Tidigare har vi på stadsbyggnadskontoret varit bundna av att ta betalt för dessa tjänster och produkter men från och med nu kan vi erbjuda dem fritt, säger Andreas Jonsson, chef för geodataavdelningen på stadsbyggnadskontoret.

Samtidigt som stadsbyggnadskontoret släpper delar av sin geodata fritt lanseras en ny plattform för geografisk information för Göteborgs Stad med öppna geodata. Tjänsterna hittas via Göteborgs Stads sida för öppna data: www.goteborg.se/psidata

Stadsbyggnadskontorets tjänst med öppen geodata kommer att utvecklas vidare under 2020.

– Vi kommer att utveckla tjänsten och planerar att släppa flera datamängder under 2020, bland annat baskartan, adresser, höjdinformation och kanske även någon form av 3D-stadsmodell, fortsätter Andreas Jonsson.