329 miljoner kronor i överskott, det blev resultatet för Göteborgs kommun förra året. Det är 237 miljoner kronor mer än året innan, och en klar förbättring jämfört med stadskansliets prognos i oktober. Därmed uppfyller kommunen kravet på en budget i balans. Minskade skatteintäkter gör dock att det ser fortsatt tufft ut för Göteborgs ekonomi 2004.
– Resultatet är bättre än väntat för att nämndernas samlade resultat är väsentligt bättre än de prognoser de lämnade plus att vi hade högre skatteintäkter än beräknat. Bolagen har också gått bättre, framför allt Göteborg Energi, säger Peter Lönn, Göteborgs Stads ekonomidirektör.
908 miljoner plus för koncernen
”Göteborgs Stad kommer att möta ett antal utmaningar framöver, både på kort och på lång sikt”, skriver stadskansliet i årsredovisningen för 2003 som behandlas i kommunstyrelsen på onsdag i nästa vecka.
Skatteintäktsutvecklingen förväntas bli svag och konjunkturuppgången har låtit vänta på sig.
– Resultatet ger oss bättre förutsättningar inför 2004 än vad vi trodde i oktober, men det räcker inte eftersom skatteintäkterna ökar för lite. 2004 är en stor ekonomisk utmaning. Så som utvecklingen nu ser ut på intäkts- och kostnadssidan så pekar resultatet mot ett minus för året. Men det är inte så att den inte går att klara av, säger Peter Lönn.
För hela koncernen Göteborgs Stad, med de 28 kommunala bolagen inräknade, blev resultatet för 2003 ett överskott på 908 miljoner kronor.
Det är en förbättring jämfört med året innan på 398 miljoner kronor. Bolagens del i koncernens resultatförbättring var 161 miljoner kronor.
Stadsdelarnas underskott mindre än väntat
Kostnaderna för stadens löpande verksamheter, som skola, vård och omsorg, fortsätter att öka snabbare än intäkterna från skatter och statsbidrag.
Men ökningen av stadsdelarnas kostnader bromsades under 2003. Från att ha ökat med mellan åtta och nio procent både 2001 och 2002 var kostnadsökningen förra året knappt fem procent.
Underskottet för de 21 stadsdelarna blev totalt 56,4 miljoner 2003 vilket är en förbättring med drygt 15 miljoner kronor jämfört med prognosen i oktober.
– Nämndsektorn totalt, till exempel facknämnderna på utbildningssidan, har gått bättre än väntat och bidrar till det positiva resultatet för 2003, säger Peter Lönn.
Omställningskostnaderna för Studiumförvaltningen, det kommunala vuxenutbildningsföretaget, blev 105 miljoner kronor vilket är lägre än de 122 miljoner stadskansliet beräknat. Men omställningen väntas kosta ytterligare ett antal miljoner i år.
Lån till investeringar
Göteborgs kommun investerade för nästan 1,2 miljarder under 2003, främst i de fastigheter som används i verksamheten. Tre fjärdedelar av investeringarna kunde finansieras med skatteintäkter.
Resten av investeringarna fick kommunen låna pengar till och därmed ökade skulderna till lite drygt 7,2 miljarder kronor.
96 procent av kommunens skatteintäkter gick åt för att betala löpande driftskostnader förra året, 2002 var den siffran 91,5 procent. Göteborgs kommun får i och med detta mindre utrymme för att finansiera eventuella engångsinsatser.
Stadens ekonomi blir också mer känslig för till exempel räntehöjningar och minskade skatteintäkter.
Liseberg lockade långväga
De flesta av de kommunala bolagen fortsätter att gå bra, med några undantag.
Förvaltnings AB Framtiden som förvaltar de stora bostadsbolagen hade till exempel ett överskott på 579 miljoner kronor, men en stor del av det resultatet förklaras av att värdet på fastigheterna har ökat.
Göteborgs Hamn redovisade ett överskott på 93,7 miljoner kronor. Göteborg Energis resultat ligger på drygt 300 miljoner kronor, en förbättring mot prognos som främst förklaras av att Plusenergis resultat förbättrades kraftigt.
Liseberg hade ett av sina bästa år någonsin med ett överskott på 62,6 miljoner vilket var bättre än väntat. Balder lockade 1,1 miljoner åkare och fick i november utmärkelsen ”Världens bästa berg- och dalbana”. Liseberg ökade också antalet långväga turister med 20 procent.
Gatubolaget och Gryaab redovisade förluster
Renovas överskott minskade från 18 miljoner 2002 till 15 miljoner kronor i fjol.
Gatubolaget har fått hårdare konkurrens och priserna har pressats, bolaget gick back med 31 miljoner kronor. Bolaget har vidtagit stora anpassningsåtgärder och kostnaderna belastade 2003 års resultat.
Gryaab redovisar ett underskott på 32 miljoner kronor, bolaget har under 2003 fått betala tillbaka för högt uttagna brukaravgifter.
Sjukfrånvaron minskade något
Antalet anställda inom Göteborgs Stad har slutat att öka och fler har blivit tillsvidareanställda under 2003. Personalomsättningen minskade också.
Sjukfrånvaron minskade med 0,4 procentenheter och var vid årets slut 8,9 procent. ”Sjukfrånvaron minskade något men är fortfarande ett stort problem” skriver stadskansliet i årsredovisningen.
