Utvecklingen åt rätt håll. Unga göteborgare har större möjlighet att påverka och de har också fått chans till en rikare och mer meningsfull fritid. Det är ett par av Göteborgs Stads prioriterade mål som ser att uppfyllas i år, visar stadsledningskontorets senaste uppföljningsrapport.

Uppföljningen av de 22 prioriterade målen i budgeten visar att tre av målen når upp till god måluppfyllelse och att 16 utvecklas åt rätt håll. Två av målen är svårbedömda – det är oklart om de hållbara resorna verkligen ökar och om man lyckas med integrationsarbetet.

Det är stadsledningskontoret som gått igenom hur nämnder och bolagsstyrelser arbetar med de mål som pekas ut som prioriterade i stadens budget. Slutsatsen är att utvecklingen är bättre än föregående år – men att mycket finns kvar att göra.

Tre av målen bedöms ha god måluppfyllelse. Ett par av dem handlar om unga göteborgare – deras möjligheter att påverka har ökat och de har också fått större möjligheter till en rik och meningsfull fritid.

Stadsdelarna tar sig an flest prioriterade mål i budgetarbetet, fackförvaltningarna något färre, medan bolagsstyrelserna anser att det bara är ett fåtal av målen som berör deras verksamhet.

Många jobbar med jämställdhet och miljö
Favoritmålet – det som flest nämnder och styrelser har med i sin budget – är ”Jämställdheten i stadens verksamheter ska öka”. Många tycker också att miljöarbetet är viktigt, ”Göteborg ska minska sin klimatpåverkan för att bli en klimatneutral stad” och ”Resurshushållningen ska öka” hamnar högt.

Även om alla mål som kommunfullmäktige prioriterar ska vara smarta – det vill säga specifika, mätbara, accepterade, realistiska, tidsatta och ansvarsfördelade – är några av dem svår att följa upp.

Det gäller till exempel ”Det hållbara resandet ska öka”.

– Där pekar det åt olika håll. Fler cyklar, antalet cykelpassager ökade med nästan 30 procent andra kvartalet i år. Samtidigt visar stämplingsstatistiken att spårvagnsresorna minskar – men eftersom benägenheten att stämpla minskat är det ett osäkert mått, säger Christina Börjesson, direktör på stadsledningskontoret med ansvar för fackförvaltningar och bolag.

Alla mål har en processägare
För första gången följer stadsledningskontoret också upp processägarskapet. 20 av de prioriterade målen har en processägare som ska samordna, följa upp och leda arbetet med att nå målen.

Samtliga nämnder och styrelser med processägaruppdrag har varit aktiva, men på olika sätt och olika mycket. En del väljer att jobba i projektform och för flera mål finns planer och program. Andra processägare tar fram verktyg och metoder som övriga förvaltningar och bolag kan använda sig av.

Social resursnämnd är processägare till tre prioriterade mål. Alla ingår i arbetet med ”Closing the gap” som handlar om att minska skillnaderna i livsvillkor och hälsa.

Ett av dessa mål – ”tidigt förebyggande och rehabiliterande insatser ska öka när det gäller barn och unga samt vuxna med missbruksproblem” – har god måluppfyllelse. Föräldrautbildningar, skolnärvaroprojekt och öppenvårdsinsatser är några av de genomförda åtgärderna.

Dialoger för ökad måluppfyllelse
– Social resursförvaltning är en av de processägare som samarbetar brett. För att målen ska uppfyllas krävs gemensamma insatser, det räcker inte att bara fokusera på den egna organisationen, säger Sven Höper, direktör på stadsledningskontoret med ansvar för välfärd och utbildning.

Det är också en viktig slutsats i uppföljningsrapporten – stadsledningskontoret pekar ut samverkan och uthållighet som de enskilt viktigaste faktorerna för att lyckas i arbetet med de prioriterade målen.

För tredje året i rad genomförs dialoger för ökad måluppfyllelse med förvaltningar och bolag. I år fokuserar man särskilt på områdena En stad för alla och Barn och unga. Förutom de gemensamma dialogerna får en del av nämnderna och styrelserna också individuell återkoppling.