Regeringens satsning på så kallade plusjobb kan betyda 1.000 nya arbetstillfällen i Göteborgs Stad. Men var hamnar de? Nu startar kommunen operation dammsugning för att hitta jobben.

På fredagen träffas stadsdelarnas personalchefer och får information från stadskansliet om hur planeringen för plusjobben ser ut. Den tredje oktober hålls en konferens på samma tema på Ullevi konferenscenter, dit ett 70-tal representanter för de fackliga organisationerna ska kallas.

Får inte ersätta ordinarie jobb

– Sedan börjar dammsugningen, som jag hoppas ska vara klar på fyra till sex veckor, alltså i slutet av november, säger Lars Krantz på stadskansliets arbetsmarknadsgrupp.

– Då bör vi ha en lång lista på jobb att ge Arbetsförmedlingen, som får försöka hitta lämpliga kandidater som uppfyller villkoren för plusjobb, alltså att de varit arbetslösa minst två år.

Enligt finansminister Pär Nuders budgetproposition i veckan ska plusjobben vara ”kvaitetshöjande arbetsuppgifter som inte utförs idag”. Plusjobben får alltså inte ersätta den ordinarie rekryteringen. Som exempel har ju statsministern talat om att hänga upp gardiner åt äldre.

Staten betalar lönerna upp till 14.800 kr per månad. Om lönen blir högre, får kommunen betala den överskjutande delen.

Fack och arbetsgivare oense

Regeringen har som mål att skapa 20.000 plusjobb. Med tumregeln att Göteborg utgör fem procent av riket, betyder det 1.000 jobb i staden.

– Tusen jobb är vår ambition, men den står och faller med intresset och förmågan hos våra förvaltningar och bolag – och de fackliga organisationerna, konstaterar Lars Krantz.

Än så länge är fack och arbetsgivare på central nivå inte överens om vilka anställningsvillkor som ska gälla för plusjobben. Facken, med Kommunal i spetsen, hävdar att de ordinarie avtalen ska gälla, medan Kommunförbundet anser att BEA-avtalet, ett specialavtal som reglerade de gamla beredskapsjobben, är det rätta.

Ska vara klart före nyår

– Egentligen är plusjobben inget annat än det som förr kallades beredskapsarbeten, alltså samma åtgärd i nygammal tappning. När de centrala parterna blivit överens, krävs det överenskommelser på lokal nivå, säger Lars Krantz.

Allt ska vara klappat och klart före årsskiftet.

– Vi kan ju inte sysselsätta 1.000 personer med att hänga upp gardiner, så visst kan det bli problem att få ut så många i arbete på så kort tid. Särskilt eftersom många som kan komma ifråga för plusjobb inte har erfarenhet eller utbildning för kommunala jobb, det kan vara metallare eller lagerarbetare, säger Lars Krantz.

– Men det är problem som säkert ska gå att lösa, nu jobbar vi på att rigga en apparat som kan hantera det här.