Polisanmälningarna mot klotter i stadsmiljön i Göteborg ökade med närmare 50 procent förra året – från 3.200 till 4.700. Nu förstärker staden de förebyggande insatserna. Projektet Ung Kultur 116 som försöker få unga att sluta klottra har blivit dubbelt så stort.

Den typiske klottraren i Göteborg är kille och mellan 14 och 17 år. Han bor i Centrum, Majorna eller någon av de västra stadsdelarna och kommer ofta från en välordnad akademisk familj.

Har haft kontakt med 150 klottrare

– Generellt sett har han det bra. Han har inga andra sociala problem och har aldrig varit i kontakt med socialtjänsten. Men han ägnar sig åt att utföra kriminella handlingar som kan leda till åtal och höga skadestånd, säger Ritva Mustanoja på sociala resursförvaltningen.

Hon är projektledare för Ung Kultur 116 som funnits i två år. Från början gick uppdraget ut på att genom dialog med klottrare, fritidsgårdar, socialtjänst och polis skaffa kunskap om graffitikulturen i Göteborg. Efterhand har projektet mer och mer inriktat sig på att försöka hitta sätt att minska klottrandet och även ge stöd till föräldrarna.

Ritva Mustanoja och hennes kollega har haft kontakt med ungefär 150 ungdomar som ägnar sig åt klotter. Många är väldigt självständiga och intresserade av ljud, ljus, foto och film.

Fritidsgårdarna lockar inte

– De vill skapa själva, ingå i ett sammanhang men absolut inte bli styrda. Därför har de klassiska ungdomsarenorna som fritidsgårdar inte lockat dem, säger Ritva Mustanoja.

Förutom att försöka påverka genom samtal är byte av aktivitet en viktig metod.

– Då har de inte längre tid att åka runt stan och klottra på väggarna.

Under tre terminer har 20 ungdomar deltagit i verksamheten ”Ung och skapande” på Röda Sten. Där får de jobba i ateljén efter egen planering. Ung Kultur 116 har också samarbetat med befintliga verksamheter för ungdomar i stadsdelarna.

Klotterpolicy kan ha bidragit till fler anmälningar

Det senaste året har antalet polisanmälningar av klotter ökat rejält i Göteborg. 2006 gjordes 3.200 anmälningar – förra året var siffran 4.700.

Ökningen sammanfaller med att Göteborgs Stad antog en ny policy för att motverka klotter och annan skadegörelse i den offentliga miljön. En grundbult i policyn är att bekräfta ansvarsfullt agerande och polisanmäla all skadegörelse.

– Det är svårt att veta om klottret har ökat eller om det är policyn som bidragit till att det görs fler polisanmälningar, säger Ritva Mustanoja.

Att Projektet Ung Kultur 116 nu fördubblar sin verksamhet är ytterligare ett led i arbetet för att få en klotterfri stadsmiljö. Från och med årsskiftet arbetar fyra personer med de förebyggande insatserna riktade mot ungdomar.

”Bara vuxna vill ha lagliga klotterväggar”

Projektets fokus är att få killarna att överge det olagliga inom graffitikulturen. Särskilda väggar där de kan ägna sig åt ”laglig” graffitikonst är inget som Ritva Mustanoja förespråkar.

– Det är intressant att det bara är vuxna som vill ha lagliga graffitiväggar. Ungdomarna bryr sig inte om det. De ingår i en subkultur där poängen är att ställa sig utanför samhället, säger Ritva Mustanoja.