Civilsamhället kommer spela viktig roll. Hur ska samhällsviktig verksamhet som äldreomsorg, sophämtning och vattenförsörjning fungera i Göteborgs Stad om det blir krig? Svaren ska finnas i den krigsorganisation som nu ska tas fram i kommunen. Civilsamhället kommer att spela en viktig roll och även göteborgarna kan förbereda sig.

– Det är viktigt att stadens resurser går till dem som behöver stöd allra mest, säger Margareta Romare, planeringsledare på säkerhet och beredskap på stadsledningskontoret.

2015 tog regeringen ett beslut att totalförsvaret skulle rustas upp igen. Det består av det militära försvaret och det civila försvaret, det vill säga hela det övriga samhället. 2018 gjorde MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, och det som i dag heter SKR, Sveriges kommuner och regioner, en överenskommelse. Den innebar att alla kommuner fick i uppdrag att börja planera en krigsorganisation och krigsplacering.

Startade projekt

Margareta Romare.

Av den anledningen startade projektet “Civilt försvar” i Göteborgs Stad.

– I projektet har vi utrett hur stadens krigsorganisation skulle kunna se ut och vad som gäller för krigsplacering. Vi har arbetat med att höja kunskapen inom staden kring vad det civila försvaret är och med säkerhetsskyddsfrågor, berättar Margareta Romare som varit projektledare.

Tagit fram riktlinje

Projektet har också tagit fram en riktlinje för alla stadens förvaltningar och bolag. Det innebär att de ska ta fram beredskapsplaner där de beskriver vad förvaltningen eller bolaget ska göra i händelse av krigsfara eller krig.

– I dag sker inte krig bara med bomber och vapen. I dag är det vanligt med hybridkrigföring som innebär att fienden kan attackera samhällen på annat sätt. Exempelvis via cyberattacker, som skulle kunna riktas mot civila mål som vatten- och elförsörjning.

Planera viktig verksamhet

Förvaltningarna och bolagen ska planera för hur samhällsviktig verksamhet ska kunna fortsätta att fungera. Det gäller till exempel dricksvatten, energi, sophämtning, äldreomsorg, förskola, skola och trafik/vägar.

– Har man inte en sådan verksamhet kan beredskapsplanen i stället handla om vad man kan stötta övriga verksamheter med. Kanske har man lokaler, fordon eller personal.

Utgår från krisledningsplanen

Göteborgs Stad har i dag en uppbyggd organisation där alla förvaltningar och bolag har krisledningsplaner för stora olyckor, bränder, oväder och terrorattacker. De planerna är också grunden för de beredskapsplaner som ska tas fram.

– Så vi börjar inte från noll utan bygger på krisberedskapen, men det blir ett skarpare läge och kanske behöver man göra ännu hårdare prioriteringar.

Utreder krigsplacering

Om det blir krig eller fara för krig omfattas alla anställda i staden av allmän tjänsteplikt och ska enligt lag gå till arbetet, men de kan få andra arbetsuppgifter än i fredstid. I riktlinjerna ingår det också att se över krigsplacering av personal.

– Om de har en nyckelposition i staden eller specialistkunskap kan vår organisation bli väldigt sårbar om de försvinner. Då kan man ofta förhandla med Försvarsmakten om var de ska vara krigsplacerade. Ett antal anställda i Göteborgs Stad kommer att bli krigsplacerade, men långt ifrån alla.

Samordna funktioner inom staden

Utöver beredskapsplaner ska Göteborgs Stad också jobba vidare med hur man kan stärka samordningen inom staden för att klara av att leverera samhällsviktig verksamhet även under kraftigt störda förhållanden. Det kallas samordningsfunktioner och är en viktig del i stadens krigsorganisation. Det handlar bland annat om att vid behov samordna transporter, lokaler, bemanning, kommunikation, åtgärder kopplade till skyddsrum, försörjning av nödvändiga varor, utrymning, krisstöd och reparationer.

Ska civilsamhället vara med i beredskapsplanen?

– Ja. Vid kriser i dag samverkar vi med civilsamhället, till exempel med privata bostadsbolag, organisationer och kyrkor. Det kommer om möjligt bli ännu viktigare i en krigsorganisation.

Hur kan göteborgarna förbereda sig?

– Myndigheterna pekar på att det behövs en veckas så kallad hemberedskap för dem som klarar sig på egen hand i fredstid. Det vill säga att man har vatten, mat och värme. Det är viktigt att stadens resurser går till dem som behöver stöd allra mest och som redan har omsorg från kommunen. Det är det som är det civila försvaret, att alla delar i samhället måste förbereda sig och göra sitt för att bidra.