Göteborgs Stad har i dagarna skickat ett remissvar till regeringen där man välkomnar en förändring av reglerna för anhörigåterförening. Om förslaget går igenom beräknas årligen cirka 200 fler anhöriga komma till Göteborg de tre första åren efter genomförandet, därefter cirka 100 fler anhöriga per år, jämfört med idag.

Den utredning som remissinstanserna haft och regeringen nu har att ta ställning till gäller införandet av ett EG-direktiv, som vill underlätta för anhöriga att också få uppehållstillstånd i EU-länderna.

Lagstiftningen blir enhetlig

Alla som ingår i en kärnfamilj, alltså makar (i Sverige även sambor och registrerade partners) och barn under 18 år, har sedan tidigare en ovillkorlig rätt att återförenas.

Utredningen föreslår nu att medlemmar i kärnfamiljen får samma rätt till familjeåterförening oberoende av referenspersonens och den anhöriges medborgarskap. På så sätt uppnås en enhetlig lagstiftning när det gäller möjligheten för medlemmar i kärnfamiljen att återförenas, vilket inte varit fallet tidigare.

Utredningen har också behandlat regler för föräldrar och ogifta vuxna barn samt andra nära anhöriga.

Aktuellt beroendeförhållande

Tidigare har det funnits krav på att personerna ska ha levt i samma hushåll i sitt ursprungsland och att det funnits ett beroendeförhållande redan innan de lämnade hemlandet.

Det nya förslaget tar bort kravet på att ha levt i samma hushåll och fokuserar på vilket beroendeförhållande personerna har till varandra nu, inte då.

– Ett beroendeförhållande kan ju uppstå i efterhand, nya situationer inträffar i livet. Föräldrar blir gamla och behöver hjälp, till exempel, säger Pia Borg, som i egenskap av planeringsledare på stadskansliet har handlagt frågan.

År 2005 kom 22.000 anhöriga till Sverige, cirka 2.000 av dem till Göteborg. Utredningen som ligger till grund för Göteborgs remissvar har uppskattat att nya regler skulle innebära en ökning med cirka 2.000 personer per år till hela landet de tre första åren från genomförandet, därefter ca 800 personer per år.

200 fler än nu

– Med erfarenhet av hur invandringen till Göteborg sett ut de senaste åren och utifrån en generell beräkning av vad utredningens förslag innebär, visar det att cirka tio procent av dem, alltså 200 personer, kommer till Göteborg de tre första åren, sedan 100 personer årligen, säger Pia Borg.

I sitt remissvar skriver Göteborgs Stad att utredningen troligen har underskattat de kommunala kostnaderna för förändringen, särskilt för storstäderna, och efterfrågar en statlig kompensation som är högre än den utredningen föreslagit.

– Det är dessutom troligt att en relativt stor andel av de anhöriga blir just äldre, vilket medför kostnader för bland annat äldreomsorgen. Även de som är under 55 år kan behöva försörjningsstöd då det för många nyanlända invandrare tar tid att etablera sig på arbetsmarknaden, säger Pia Borg.

Inget försörjningskrav

Utredningen behandlade också så kallat försörjningskrav vid anhörigåterförening, men uttryckte själv skepsis.
” … införande av ett försörjningskrav blir mycket svårt att förena med såväl de principer om generell välfärd som präglar det svenska samhället som med allmänna rättvise- och jämställdhetsprinciper som råder i Sverige”, skriver man i utredningen, vilket Göteborgs Stad håller med om i sitt remissvar.