De anställda är lite mer nöjda än förra året på de flesta delfrågor. Det är det sammanfattande resultatet av Göteborgs Stads medarbetarenkät som presenterades för kommunstyrelsen på onsdagen. Det som enligt SCB drar ner det så kallade Nöjd-Medarbetar-Index, NMI, är missnöje med lönenivåerna.

54 är det sammanfattande betyget på hur de anställda i Göteborgs Stad värderar helheten i sitt arbete, förra året var motsvarande siffra 53.

”54 är inget överbetyg men klart godkänt” skriver Statistiska Centralbyrån i sammanfattningen av sin rapport.

Mest prioriterade har ökat mest

I enkäten får medarbetarna svara på frågor om bland annat delaktighet, lön, fysisk arbetsmiljö, trygghet och trivsel, arbetstakt, ledarskap, kompetensutveckling och jämställdhet.

– Arbetsplatsfaktorernas medelvärde ligger på 63, värdet har ökat på de flesta faktorer. De faktorer som fortfarande ligger ganska lågt, arbetsbelastning och förtroende, är ändå de som har ökat mest, säger Elisabeth Persson, processledare på stadskansliet.

Lågt betyg för lönen

”Missnöjet med ’ersättningen’ är mycket utbrett och faktorn ligger kvar på en påfallande låg nivå. ’Ersättningens’ låga betyg förklarar eventuellt också det påfallande stora gapet mellan NMI på 54 och faktorernas medelindex på 63” skriver SCB.

– Det kan ju också handla om förtroende som kan påverka helheten. Medarbetarna har stort förtroende för sin närmaste chef men lägre för förvaltningsledningen. Och känner man inte det förtroendet så känner man sig kanske inte heller som en del av helheten. Det viktigaste är ju att man fortsätter att jobba vidare med de här resultaten ute i verksamheterna, säger Elisabeth Persson.

Sedan år 2000 då medarbetarenkäten skickades ut för första gången har NMI-värdet stigit för varje år.

Stora skillnader

Enkäten har gått till i stort sett alla kommunalt anställda, drygt 28.000, inom samtliga verksamhetsområden i Göteborgs Stad. 18.901 personer, 67 procent, svarade. 15.000 av dessa arbetar i en stadsdelsförvaltning.

Skillnaderna i betyg mellan de olika verksamhetsområdena är i några fall stora. Till exempel är NMI för grundskolan 50 att jämföra med 61 för Kultur och Fritid. Bland fackförvaltningarna är variationer ännu större, från 46 för utbildningsförvaltningen till 73 för Medichus.

– Vi kan konstatera att skolan fortfarande ligger lågt trots att vi jobbar mycket med skolutveckling. Men resultaten får ju analyseras vidare. Men att svarsfrekvensen ökar och även de olika faktorerna tycker jag nog visar att det händer något från år till år, det märks att enkäten tas på allvar, säger Elisabeth Persson.

Del av arbetsmiljöarbetet

– Vi gör en del övergripande analyser för att se vad man kan dra för slutsatser, men huvudsyftet är att enkätsvaren ska vara ett instrument för den egna enheten. Att analysera och också titta på frågorna som ligger bakom och tillsammans med medarbetarna på arbetsplatsen diskutera vad man kan göra. Det är en viktig del av arbetsmiljöarbetet, säger Elisabeth Persson.

– Ett annat syfte är att man ska kunna jämföra sig med varandra. Är det en förvaltning som ligger bra till ska man kunna kontakta den och fråga hur de arbetar. Detta är en uppgift för varje förvaltning och enhet. Resultatet bryts ner på respektive enhet där man är fler än sju medarbetare.

Anställningstid betyder lite

När enkätsvaren analyserats utifrån de anställdas olika ålder, kön, arbetstid, utbildning och anställningstid visar det sig att de äldre är lite mer nöjda än de yngre medan det inte är några större skillnader mellan kvinnor och män förutom när det gäller fysisk arbetsmiljö, arbetsbelastning och arbetstakt. Där är kvinnorna mer missnöjda än männen.

Hur länge man varit anställd i kommunen verkar inte ha någon betydelse för hur nöjd man är med sina arbetsförhållanden enligt SCB.

Fotnot:
Medarbetarenkäten ingår som en del av Göteborgs Stads arbete med balanserade styrkort (se länk nedan).