Nu får Göteborgs modell för trygghetsvandringar nationell spridning. Tryggare mänskligare Göteborg har tagit fram en generell manual tänkt att användas av kommuner i hela Sverige. Den nya manualen, som utökats och fått ett tydligare genusperspektiv, lanseras i veckan på Brottsförebyggande rådets rikskonferens i Umeå.

Trygghetsvandringar är ett hjälpmedel för att skapa en fysisk miljö som är trygg och brottsförebyggande. Tillsammans med de boende går man runt i området för att identifiera vilka platser som känns trygga och trivsamma, och vilka som känns otrygga och otrivsamma. Diskussionerna handlar både om de sociala och fysiska aspekterna.

Stort nationellt och internationellt intresse

– Det är en bra metod för medborgarsamtal, folk blir lyssnade på och får större förståelse för fysisk planering. Men det krävs att vandringarna genomförs strukturerat och att de som deltagit får återkoppling, säger Mia Andersson–Ek, som arbetar med trygghets- och genusfrågor i fysisk miljö på Tryggare mänskligare Göteborg.

3A4.jpg
Den första manualen kom 2003 och sedan dess har den reviderats några gånger. Flera stadsdelar i Göteborg gör trygghetsvandringar kontinuerligt och intresset för metoden har varit stort både nationellt och internationellt.

– En del har använt manualen som den är, andra har anpassat den till sin egen stad och några har också översatt den, säger Mia Andersson-Ek.

Görs också på engelska

2009 fick Tryggare Mänskligare Göteborg pengar från Boverket för att ta fram en trygghetsmanual som kan användas i hela landet. Brottsförebyggande rådet, BRÅ, är medfinansiär och eftersom det internationella intresset är stort görs även en manual på engelska.

För att ta reda på hur trygghetsvandringarna fungerar i praktiken har Mia Andersson-Ek tittat på arbetet i flera stadsdelar. Resultatet har sedan legat till grund för utformningen av den nya manualen som kompletterats med en del avsedd för de boende som deltar i vandringarna.

1DE0.jpg
– Det är en liten och tillgänglig skrift som tar upp lite fakta och vad som är viktigt att tänka på under vandringen.

Börjar med workshop

Den största förändringen är att manualen utgår från tre träffar, istället för som tidigare enbart trygghetsvandringen.

– Nu börjar det hela med en inledande workshop där man utifrån en karta diskuterar olika gruppers upplevelse av trygghet och vilka platser som är viktiga att titta på. Två veckor senare görs den trygghetsvandring med utgångspunkt från dessa platser. Då pratar man om allt från hålet i gatan till vilka som känner sig välkomna på torget.

Förutom boende och aktiva deltar även fastighetsägare, park- och naturförvaltningen, trafikkontoret och polisen i trygghetsvandringen. Tre veckor senare träffas alla igen.

”Kvinnor upplever miljöer som mer otrygga”

– Då återkommer förvaltarna med en åtgärdsplan. En del saker kan åtgärdas med en gång, andra kanske inte är rimliga och en del tar lång tid att genomföra, säger Mia Andersson-Ek.
Den nya manualen har också fått tydligare fokus på genusaspekten. Olika grupper i samhället upplever den fysiska miljön på olika sätt – inte minst är skillnaderna stora mellan kvinnor och män.

– Gång på gång visar undersökningar att kvinnor upplever miljöer som mer otrygga. Och de anpassar sig – undvikare vissa vägar och parker och har olika strategier som att prata i mobiltelefon, hålla i nycklar eller ha spray i väskan. Äldre kvinnor väljer ofta att stanna hemma, säger Mia Andersson-Ek.

Demokratisk rättighet

Hon menar det är en demokratisk rättighet att alla har samma möjlighet att röra sig i det offentliga rummet.

– De olika gruppernas möjligheter måste lyftas fram, diskuteras och granskas, säger Mia Andersson-Ek.

På måndag den 4 oktober presenteras trygghetsmanualen på BRÅ:s rikskonferens ”Råd för framtiden” som hålls i Umeå.