… utvecklingsledare på Kompetenscentrum för brottsutsatthet. Du har varit med och anordnat en konferens, för 200 medarbetare inom offentlig och ideell sektor, med Allan Wade, kanadensisk psykolog och forskare. Varför det?

– Han har forskat kring språkets betydelse för brottsutsatta människor. Att man använder rätt ord för det människor blivit utsatta för, till exempel att kalla det för våldtäkt, inte att ’ha sex’. Så att det inte råder något tvivel om att brott och våld är ensidiga handlingar där förövaren är ensam ansvarig. Hans erfarenhet är att människor har lättar att återhämta sig efter en utsatthet när de slipper känna att det på något sätt var deras fel att det blev som det blev.

Vilken typ av frågor tycker han att man ska ställa i samtal med brottsutsatta?
– Vilket motstånd de har gjort, när de blivit utsatta. För då blir den brottsutsatta en aktiv människa. För oavsett hur man svarar på angreppet, så gör man ett motstånd, även om det är att man stänger av. I förhör hos polisen eller i domstol får de ofta frågor som: Kunde du inte gjort annorlunda? Varför kämpade du inte emot? Varför skrek du inte?
– Det har ju till och med hänt att förövaren inte blir dömd för att den utsatta inte skrek. Men i själv verket valde hon eller han kanske att inte skrika för att slippa få mer stryk. Därför tycker jag att det här är jätteviktig kunskap.

Men bland deltagarna fanns inte bara folk från polis och åklagarmyndigheten, utan också socialtjänst, hälso- och sjukvård och idéburen sektor?
– I de här verksamheterna möter man ofta människor som mår dåligt, har ett missbruk, kanske kriminalitet eller självdestruktivitet. Tanken är att man ska tänka på att fråga dem vad de varit med om. Det är inte helt ovanligt att de som varit brottsutsatta inte berättar om det. Det har visat sig att brottsutsatthet tidigt i livet kan leda till mycket ohälsa längre fram i livet. Oavsett om du möter någon som just blivit utsatt eller någon som söker för sömnlöshet, ångest eller ätstörningar, så måste det finnas kompetens att ta reda på mer, genom att använda rätt benämningar och ställa rätt frågor – om aktivitet, snarare än känslor.

Tror du att det här kommer att göra några avtryck i verksamheterna?
– Ja, jag tror det. Jag upplevde att det var många där som var väldigt intresserade av den här modellen. Och det var mycket tankar i pauserna. När jag själv lyssnade på honom förta gången gjorde det ett jätteintryck på mig. Det blev så tydligt, lite som en aha-upplevelse. Jag tror det blir det för många.