Hallå där Lena Säljö!

– Jag ska informera om svensk socialtjänst, på uppdrag av SKL International som driver ett demokratiprojekt med Sida där. Irakierna håller på att bygga upp sin sociala omvårdnad och bad att det skulle komma en socialchef som de kan ställa frågor till.

Ska du vara där länge?
– Fem dagar nu och fem dagar senare i februari, till två olika städer; Dohuk i Kurdistan och Al Qaddissiya i södra Irak, men dit får vi inte åka, det är alldeles för farligt. Så irakierna från Al Qaddissiya kommer till Erbil i Kurdistan i stället.

Hur fick du det här uppdraget?
– Jag är medlem i Sveriges socialchefers förening, där styrelsen blev tillfrågad av SKL International. Och styrelsen föreslog mig.

Så du ska föreläsa om svensk socialvård?
– Nej, det blir nog mer grupparbete. Jag vet inte riktigt hur långt de här städerna kommit i sina funderingar. Jag får försöka läsa in det och se vad jag kan bidra med för stöd utifrån mina erfarenheter.

Och sedan är din del avslutad?
– Nej, jag ska följa projektet i två år, även om jag inte vet ännu vad det innebär. Kanske skickar jag ner material till dem, kanske åker jag till Irak nån mer gång.

Ska inte irakierna komma hit på studiebesök?
– Kanske. Det vore nog bra om de kan komma hit och se hur vi har ordnat det i Sverige. Jag har i alla fall talat med internationella avdelningen på Stadsledningskontoret så jag vet att jag kan få hjälp att ordna ett bra program och värdskap i Göteborg om det skulle bli av.

Har du gjort sånt här förut?
– Inte precis så här. Men för många år sen, när jag var chef för en ungdomsmottagning, var jag i Sankt Petersburg, som ville ha hjälp att bygga upp en ungdomsmottagning. Och så har jag varit i Nicaragua när vi planerade för att ungdomar från Göteborg skulle arbeta med hjälparbete där.

Lycka till då!
– Tack. Jag flyger alldeles ensam till Erbil, så jag hoppas det står nån med en skylt där, med ett efternamn som liknar mitt.