Kan bli ännu bättre säger granskaren. På det stora hela bra insatser – men med visst behov av justeringar och ytterligare åtgärder. Det omdömet får Göteborgs Stads handlingsplan för ökad internkontroll och öppenhet efter en utvärdering av den oberoende granskaren Torbjörn Wikland.

− Handlingsplanen ser bra ut, men man är inte i mål än. Den ska genomföras fullt ut och det kan ta upp emot två till tre år, säger Torbjörn Wikland.

Det var i januari förra året som Göteborgs Stad antog en handlingsplan för att stärka den interna kontrollen och öka öppenheten. Bakgrunden var den så kallade muthärvan som under 2010 fick stor uppmärksamhet i medierna.

Syftet var att minska risken för framtida oegentligheter. De fem huvudsakliga åtgärderna var att införa en whistleblowerfunktion, förbättra den interna kontrollen genom självdeklarationer, ta fram en gemensam byggprocess för alla bolag och förvaltningar, se över riktlinjer och policy samt ge internutbildning.

Vill samordna riktlinjer
Civilekonomen Torbjörn Wikland, som tagits in som extern granskare av handlingsplanen, anser att alla fem insatser är bra och nödvändiga, men att flera av dem går att vidareutveckla.

Bland annat säger han att stadens riktlinjer och policydokument bör samordnas bättre.

− Till exempel internkontroll och riskhantering ser olika ut i stadens olika bolag och förvaltningar. Det finns en tradition att alla gör som de själva vill, vilket inte är hållbart om kommunstyrelsen ska ha koll på vad som händer i hela staden, säger Torbjörn Wikland.

Alla ska kunna anmäla misstankar
Whistleblowerfunktionen är i dag enbart öppen för anställda inom staden.

− Även allmänheten borde kunna använda den. Men här finns problem med anonymitetsskyddet och de lagar som rör det, så frågan ligger i dagsläget egentligen hos regeringen för att kunna göra den här funktionen riktigt vass, säger Torbjörn Wikland.

Han poängterar dock att whistleblowerfunktionen i själva verket måste vara en sista utväg.

− Normalt ska en anställd kunna gå till sin chef även för att ta upp känsliga frågor. Men då krävs en kultur och ett arbetsklimat som gynnar det. Här finns en hel del att göra, men det är inte specifikt för Göteborgs Stad utan gäller för alla större organisationer, säger han.

Underlätta ”ett gott risktagande”
Torbjörn Wikland föreslår även några åtgärder som kompletterar den nuvarande handlingsplanen. Bland annat anser han att Göteborgs Stad ska skriva sin egen historia och inte bara ta del av de många, men kanske osammanhängande glimtar som förmedlats i olika medier.

Dessutom tycker han att staden måste ta ett ordentligt grepp om sin riskhantering för att både kunna begränsa och hantera risker och kommande förtroendekriser.
Han säger också att det fortfarande finns en rädsla kvar hos många chefer, vilket leder till en försiktighet som hämmar nya idéer och det Torbjörn Wikland kallar för ”ett gott risktagande”.

− Det mediedrev som uppstod vad jättetufft för många chefer, även de som inte var direkt inblandade, vilket gör att många är rädda och lite brända av det som hänt. Det är sådant som Göteborgs Stad också behöver titta lite närmare på, säger Torbjörn Wikland.