Rapport klar i sommar. Hur är det att leva som hbtq-person i Göteborg? Eller att som hbtq-person jobba inom Göteborgs Stad? Till sommaren ska de frågorna vara besvarade och presenteras i en ny rapport om hbtq-personers livsvillkor och erfarenheter.

År 2006 och 2007 gjordes två olika rapporter om hbt-personer livssituation i Göteborgs Stad. Nu är det dags att följa upp dem. Har något förändrats sedan dess? Har till exempel sådant som inrättandet av ett särskilt hbtq-råd eller West Pride gjort någon skillnad?

− Resultatet av de gamla rapporterna visade att det var betydligt tuffare för hbtq-personer än för andra att leva i Göteborg. Staden hade fått epitetet bögknackarstad, säger Anna-Carin Jansson, planeringsledare i Göteborgs Stad för mänskliga rättigheter och nationella minoriteter.

Fråga stadens anställda
I den nya rapporten ska perspektiven både breddas och fördjupas. Bland annat ska den vara normkritisk och intersektionell, det vill säga förhålla sig till den mångfald av olika bakgrunder som finns även bland hbtq-personer.

Dessutom ska stadens medarbetare med erfarenhet av hbtq-frågor få göra sina röster hörda.

− Dels samarbetar vi med de fackliga organisationerna och ska hämta in livsberättelser via dem, dels kommer vi att skicka ut en enkät till personalchefer i staden, säger Anna-Carin Jansson.

Påbörjad forskningsöversikt
Maria Jacobson är tillsatt som extern utredare. Hon har påbörjat en forskningsöversikt för att få en bild av det nuvarande kunskapsläget. Det handlar både om att söka efter befintlig akademisk forskning och att studera nyckeldokument inom staden, som till exempel medarbetarpolicyn och olika handlingsplaner.

− Jag vill undersöka om hbtq-perspektivet är integrerat i dokumenten, säger Maria Jacobson.

Nästa steg är att ta del av människors egna berättelser.

− Jag ska samla in vittnesbörd från hbtq-samhället. Helst med anknytning till mötet med stadens verksamheter, sådant som skola, fritid, äldreomsorg och kultur, säger Maria Jacobson och fortsätter:

− Men jag vill även ha in erfarenheter av till exempel samfunden och nöjeslivet i staden.

Att vara regnbågsfamilj
Andra frågor hon vill titta närmare på är om det finns någon skillnad mellan centrum och periferi, alltså att leva som hbtq-person i stadens centrala delar i förhållande till dess utkanter.

− Jag vill även ha svar på frågor som rör familjebildning. Hur är det att vara en regnbågsfamilj i dag? Hur ser det ut med till exempel förskola?, säger Maria Jacobson.

Om fyra till sex månader väntas rapporten vara klar. Den kommer då att presenteras för kommunstyrelsen och fungera som underlag när de gör sina prioriteringar.