Vill ha fler fritidsanläggningar. Hisingens niondeklassare och gymnasieelever i årskurs två vill se fler sport- och fritidsanläggningar i sin stadsdel. Många har dessutom fler mötesplatser högt på önskelistan. Det visar en stor enkätundersökning som under vintern genomförts bland cirka 2000 unga.

Ungdomsstyrelsen har sedan flera år genomfört så kallade Lupp-undersökningar runt om i landet för att försöka fånga unga människors tankar i olika vardagsfrågor.

Det handlar bland annat om fritid, hälsa, inflytande i skolan, föreningsliv och möjligheter att få jobb. Lupp (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) har nu för första gången använts i Göteborg.

Två tusen fick möjlighet att svara
Under vintern har alla Hisingens elever i nionde klass fått möjlighet att svara på enkätens frågor som också riktats till Hisingens gymnasister i andra årskursen. Målgruppen omfattar totalt cirka 2000 unga.

Svaren har nu bearbetats och samlats i en rapport som i dagarna skickats ut – bland annat till rektorerna på Hisingens högstadieskolor.

– Vi ser gärna att materialet diskuteras i skolorna. Det är förstås viktigt att eleverna också får ta del av resultatet, säger Maria Fridén som är processledare för ungdomssatsningen på Hisingen och vars kollegor i förvaltningen nu funderar över hur de kan använda den nya kunskapen i sitt fortsatta arbete.

– Det här är första gången vi använder Lupp, så de svar vi fått in har jämförts med svar från ungdomar i Lupp-undersökningar på andra håll i landet. Och det skulle förstås vara intressant att så småningom göra en ny undersökning, för att se om man lyckats förändra något, säger Maria Fridén.

Många vill vara med och påverka politiken
– I materialet ser vi bland annat också att det är många som fått ett sommarjobb genom kommunen. Det tycker vi förstås är positivt eftersom det kan vara en väldigt viktig del i ungdomars liv att komma in på arbetsmarknaden, säger Maria Fridén.

Är det några enkätsvar som förvånat dig?

– Jag är positivt överraskad över att det finns så stort intresse av att vara med och påverka politiken i den kommun där man bor. Nästa fyra av tio elever i årskurs nio, och nästan tre av tio bland dem i årskurs två på gymnasiet, vill vara med och påverka politiskt.

I årskurs nio var svarsfrekvensen 57 procent (779 elever) medan den för gymnasieeleverna var 41 procent (580 elever).