Hur kan samhället öka säkerheten för brottsoffer och hotade vittnen? Det är huvudfrågan vid ett seminarium i Göteborg på fredag. Seminariet är fullbokat och har fått extra aktualitet av det uppblossade "gängkriget" i Göteborg och sprängattentatet mot en åklagare i Trollhättan.

– Vi har 250 anmälda men salen rymmer max 220, säger Gudrun Nordborg, informationschef vid Brottsoffermyndigheten som står bakom seminariet tillsammans med Tryggare och Mänskligare Göteborg.

Främst är det poliser som anmält sig, men även folk från socialtjänsten, domstolarna, försäkringsbolag, ideella organisationer och enstaka advokater ska vara med på seminariet.

De kommer att få lyssna på Tommy Jonasson, samordnare vid Brottsförebyggande rådet i Eskilstuna, som berättar om ett omtalat projekt i staden, där polis och skola samarbetar för att nå ut till unga i farozonen för att bli både vittnen och offer.

”Handläggare viktiga sociala kontaktpunkter”

– Här går man ut i skolorna och berättar vilket stöd vittnen och brottsoffer kan få. De som är oroliga ska kunna få extra stöd, framför allt känna att de aldrig står helt ensamma, säger Gudrun Nordborg.

Representanter från Skatteverket i Göteborg ska informera om regler och erfarenheter kring skyddade personuppgifter, till exempel sekretessmarkering och kvarskrivning, för dem som utsätts för hot.

– Sekretessmarkering innebär att adressuppgifter inte får lämnas ut från offentliga register. Kvarskrivning är en starkare markering som betyder att en hotad person kan byta adress men ha posten kvar på den gamla adressen, så personen inte går att spåra så lätt, berättar Gudrun Nordborg.

– De personer som handlägger de här frågorna har blivit viktiga sociala kontaktpunkter, inte minst för människor som tvingats bryta upp från familj, släkt och vänner, kanske till följd av hedersrelaterat våld.

Mycket återstår att göra

Även konkret personsäkerhetsarbete kommer att belysas på seminariet, av Conny Dahlfors från länskriminalen i Stockholm.

– Han ska tala om de olika skyddsnivåerna, till exempel att flytta en hotad person tillfälligt eller mer definitivt. För att lyckas med det krävs ett gott samarbete mellan socialtjänsterna på de olika orterna, säger Gudrun Nordborg.

– Men även om en person får ett sådant skydd, innebär det många praktiska och sociala komplikationer, som att avstå kontakt med tidigare vänner för att inte riskerar läckor i systemet.

Gudrun Nordborg satt själv med i den personsäkerhetsutredning som leddes av förre rikspolischefen Sten Heckscher och som lades fram 2004. Hon konstaterar att det tagit lång tid för flera av utredningens förslag att bli verklighet och att mycket återstår att göra.

”Viktigt med starkt stöd från samhället”

– En kraftsamling för att upptäcka och lagföra organiserad brottslighet är självklart viktig. Och lika viktigt är att de personer som faktiskt tar en risk och vittnar får ett starkt stöd från samhället.

– Här tycker jag att vi i Sverige har jobbat ganska länge och inte så skarpt med att utveckla systemen, till exempel vad gäller ersättning till dem som tvingas stänga sin verksamhet och flytta till annan ort, kanske ryckas upp med rötterna från sin hemstad.

– I det arbetet är vi inte färdiga ännu, säger Gudrun Nordborg.