Arkiven genomsökta. Göteborgs Stads förvaltningar och bolag har letat i arkiven men har inte hittat något som påminner om de register över romer som polisen i Skåne nyligen avslöjades med. ”Nej, det var inga särskilt dramatiska fynd som gjordes, säger Klas Forsberg vid stadsledningskontoret.

På stadsdirektörens uppdrag har han undersökt om det finns några register med etnicitet som utgångspunkt i 59 kommunala förvaltningars och bolags arkiv, och resultatet visade alltså att så inte är fallet.

På onsdagen tog kommunstyrelsen del av vad som framkommit i undersökningen.

– Det finns ett antal exempel på protokoll, deltagarförteckningar, kommunikationslistor och registrering av modersmål som på olika sätt kan ge upphov till kunskap om personers etnicitet, men de bygger i regel på frivillighet och har inte etniciteten som utgångspunkt eller syfte med registreringen, säger Klas Forsberg.

Frivilliga skoldatasystem över modersmål
– Men kommunstyrelsen ville veta lite mer om det register som Liseberg har för sin hotellverksamhet. Det är ett lagstadgat branschöverskridande register över gästernas nationalitet för att kunna föra statistik, säger Klas Forsberg.

Inventeringar av medarbetares språkkunskaper inom äldreomsorgen för att kunna matcha dem med vårdtagarnas önskemål, och frivilliga skoldatasystem över elevers modersmål i syfte att ge rätt undervisning, är några av de listor som man funnit. Ingen av dem bedöms vara av samma karaktär som de register polisen i Skåne fört över romer.

Listor från 80-talet inte aktuella
Samma sak gäller exempelvis de deltagarlistor, närvarolistor och timrapporter som deltagarna frivilligt skriver på i exempelvis projekten NewoDrom, med romer som målgrupp, och Kvinnokraft, som vänder sig till somaliskfödda kvinnor. Dessa listor finns endast hos projektgruppen och bedöms inte vara till för att registrera en viss etnisk grupp.

Det var möjligen avsikten med ett register från 1986 som hittades i Socialförvaltningens arkiv, gällande projektet ”Invandrarbarn i Göteborg”, men det anses för gammalt för att vara intressant ur dagens perspektiv.

Manar till eftertanke
– Min känsla är att det skedde en attitydförändring just vid den tiden och i början av 1990-talet, och att man då gick ifrån tänkandet att människor skulle kategoriseras och registreras utifrån olika bakgrunder, säger Klas Forsberg, som ändå tycker att den senaste tidens diskussioner varit nyttiga.

– De har fört det goda med sig att fler måste börja fundera på hur noggranna listor måste vara, även om de baseras på frivillighet. Ibland har man kanske med onödig information, ofta räcker det med att anteckna en deltagares namn, säger Klas Forsberg.