Nära nog etthundra deltagare slöt upp på Ungdomsarbetarnas Dag i Bergsjön under fredagen.Erfarenheter utbyttes och lokala insatser diskuterades liksom ungdomsfrågor i stort där gatuvåld och fritidsgårdarnas betydelse för tonåringar belystes av forskare från Örebro universitet.

– Det så kallade oprovocerade våldet utgör egentligen en väldigt liten del av det våld som förekommer i stadsmiljö, kanske en mindre del än man föreställer sig. Det sa Björn Johansson, fil dr vid universitetet i Örebro som var en av de inbjudna föreläsarna och som berättade om sin avhandling ”Att slåss för ett erkännande – om våld i stadsmiljö”.

Diskussion före våld

– Jag tror att i ungefär 90 procent av alla våldsbrott som finns med i min forskning så har överfallen föregåtts av någon form av diskussion, något snack mellan gärningsman och offer.

– Dessutom är det så att den som slår ofta upplever någon form av utanförskap och genom våldshandlingen når han en slags bekräftelse, ett erkännande. Gatan är hans element där han blir någon, förklarade Björn Johansson.

Forskning om gatuvåld

Hans forskning kring gatuvåld fokuserade i huvudsak på två infallsvinklar: på vilka platser i en stad som gatuvåldet sker och dessutom på mötet mellan den som slår och den slagne:

– Generellt kan man säga att nära nog allt gatuvåld sker i stadskärnan i våra städer och det finns vissa faktorer som direkt kan påverka uppkomsten av bråk, ett exempel på en sådan faktor kan vara ett kontrollsystem som en krogkö där en vakt sållar bort dem som ”inte passar in”.

– Det skapar utanförkänsla hos den avvisade som kan leda till aggressioner och i slutänden våld.
4ADE.jpg
– En annan aspekt är att ungdomar skapar territorier – de tar till sig vissa delar av det offentliga rummet i staden och gör till sitt område och där andra ungdomar bara får vistas om de underordnar sig mer eller mindre uttalade regler, i annat fall kan det bli bråk. Platsen kan exempelvis vara ett torg.

Vill få respekt

Björn Johansson talade också om respekt – att det bland vissa ungdomar blivit en drivkraft i sig att ständigt söka få omvärlden att visa respekt – visar man inte respekt på önskat sätt kan man riskera ett straff/stryk/misshandel.

– Respekt är i vissa grupper ett socialt kapital, återigen, det handlar om att bli bekräftad, att tillåtas vara någon. Man vill bryta tidigare känsla av utanförskap och skam och vända det till en form av styrka/respekt och då kan våld bli ett medel för att uppnå detta, sa Björn Johansson.
Ett annat ämne som togs upp under dagen var Fritidsgårdarnas betydelse för ungdomars liv och utveckling.

Fritidsgården viktig

Nikolaus Koutakis, doktorand vid Örebro universitet, berättade om sitt arbete kring fritidsgården som företeelse och verksamhet under rubriken ”Fritidsgården en problemhärd eller möjlighet?”

– Vad man kan säga säkert är att ungdomar som har problem och befinner sig i en riskzon att råka illa ut under den fortsatta uppväxten i hög utsträckning söker sig till fritidsgårdar på fritiden. Därför, menar jag, är fritidsgården en plats med enorma möjligheter för förebyggande arbete, dit går ju dessa ungdomar alldeles frivilligt och skulle kunna fångas upp med meningsfulla sysselsättningar i vilka de tillåts växa och kan känna att de duger något till.

– Därför borde beslutsfattarna satsa resurserna här, sade Nikolaus Koutakis.
6BC6.jpg
En stabil personalsituation, en helhetssyn på ungdomar, samverkan mellan lokala aktörer med ungdomsverksamhet och en kontinuitet i arbetet, en klar verksamhetsidé och tyngdpunkten på relationer med ungdomarna är några faktorer som – om de uppfylls – skulle kunna göra fritidsgårdarna till mycket goda platser där ungdomar tillåts att utvecklas på ett bra sätt, menade Koutakis i sin summering av sin forskning.

Ungdomssatsning i höst

Under dagen berättades också – bland mycket annat – kort om det ungdomsevenemang som arrangeras i oktober i höst av T.U.G.G (tryggare med unga för gemenskapen i Göteborg). Under evenemanget ska ungdomar på olika sätt debattera och belysa hur det är att vara ung i Göteborg:

– Meningen är skapa en dialog som senare ska leda till någon form av konkret handlingsplan för att utveckla staden i dessa frågor. Bland annat ska vi ordna en novelltävling där tanken är att vinnarbidraget ska bli till en film gjord av Mediaverkstan i Bergsjön, förklarade Anna Frisk från T.U.G.G.

Dessutom berättade Ing-Marie Larsson från Kortedala stadsdelsförvaltning om arbetet med att inrätta ett ungdomsfullmäktige i Göteborg.

– Vi räknar med att ett interimistiskt möte i ett ungdomsfullmäktige ska kunna hållas i höst. Detta för att skapa ett verkligt inflytande för ungdomar, sa Ing-Marie Larsson.

Björn Andersson, fil dr, från Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet och sakkunnig i ungdomsfrågor i Tryggare och Mänskligare Göteborg avslutade dagen med att summera diskussionerna och ge egna reflektioner kring frågorna.

Årlig inspirationsdag

I år hölls Ungdomsarbetarnas Dag i Bergsjöns kyrka i den egna stadsdelen. Dagen är en inspirationsdag och en chans till erfarenhetsutbyte för alla som på något sätt jobbar med ungdomsfrågor i Bergsjön. Bakom arrangemanget finns en särskild programkommitté bestående av Stefan Eriksson från Bergsjöskolan, Agneta Egelstig från Familjeenheten, Håkan Frändemark från Bergsjöresurser och Mats Ridelius från Agenda 21.