Uppåt 200 nyanlända per dag. Den pågående flyktingkatastrofen påverkar hela Europa och Göteborg är naturligtvis inget undantag. Uppåt 200 nya flyktingar anländer nu till Göteborg via framförallt båt och tåg varje dag, vilket ställer stora krav på många av samhällets funktioner. De kommunala verksamheterna arbetar för högtryck med att mottagandet, boendet och skolan ska bli så bra som möjligt för de nyanlända, men arbetet innebär stora utmaningar.

Flyktingsituationen: Vad kan du bidra med?

– I princip vet vi inte hur många som kommer förrän de stiger av Stenas Kiel-färja eller tågen söderifrån, men i förra veckan kom drygt 200 nya flyktingar om dagen. I förrgår kom 85, men bara fem av dem ville söka asyl här, de övriga reste vidare, säger stadsledningskontorets Sven Höper, och ringar därmed in en stor del av svårigheterna som stadens organisationer står inför.

Transit-ärenden ny erfarenhet för staden
Just nu är ju läget exceptionellt för i princip hela Europa och stora delar av övriga världen, så Göteborgs situation är alls inte unik. Den innehåller dock en hel del nya inslag för många institutioner då staden i vanliga fall mest brukar hantera omsorgen om de som redan fått asyl och permanent uppehållstillstånd och bosätter sig här på längre sikt.

Att handha så kallade transit-ärenden, alltså att vara den kommun som tar emot de nyanlända som söker asyl, är en till stora delar ny erfarenhet för Göteborgs Stad.

– Mölndal har betydligt större erfarenhet av den typen av verksamhet och vi har inlett ett nära samarbete med dem och hjälps åt med att ordna boende för de nyanlända, säger Michael Ivarson på social resursförvaltning.

Har upprättat en ”socialjour nr 2”
I juni öppnades ett transitboende med 45 platser via Gryning i Härskogen, men sedan dess har behovet eskalerat. 16 september öppnades ett boende med 30 platser vid Härlanda Park tillsammans med fotbollsföreningen Qviding, och ett med 25 platser på Ekåsa i Lerum. Två dagar senare öppnades en tillfällig lösning på Gärdsåsskolan, med 150 bemannade platser och just nu har man lyckats upphandla ytterligare 125 transitplatser, men åtminstone hälften av dem får man inte tillgång till förrän i november.

– Bara i natt tog socialtjänsten hand om 32 nyanlända, ensamkommande barn och den senaste veckan har det kommit 200. Några har anknytning till släktingar och vänner och kan bo hos dem, men i många fall måste vi snabbt ordna annat boende åt barnen. Och allt detta sker ju parallellt med vår ordinarie verksamhet, så man kan säga att vi har upprättat en ny organisation, en Socialjour nr 2, säger Michael Ivarson.

90 procent av de ensamkommande barnen är pojkar, främst från Afghanistan och Eritrea men även Somalia och Syrien. För att ta emot dem när de, och alla andra flyktingar anländer, samarbetar en lång rad offentliga och ideella organisationer, som socialresurs förvaltning, Migrationsverket, Polisen, Röda Korset, Islamic Relief och det nybildade nätverket Refugees Welcome Göteborg.

Ställer upp moduler bredvid Centralen
– Vi har även haft god hjälp av både Stena och Västtrafik och deras fastighetsvärd Jernhusen, som upplåtit ytor åt oss att arbeta på. Nu arbetar vi ändå på en annan lösning vid Centralen, eftersom det inte är helt lyckat med så många människor som rör sig där under lång tid. Kommunikationen och överblicken försvåras, så från nästa vecka hoppas vi ha fått upp moduler på Bergslagsgatans parkering bredvid Nils Ericsonsplatsen, där alla kan samlas och det finns toa, dusch och förråd, säger Marie Larsson på social resursförvaltning.

En svårighet i mottagandet är att veta hur många av de som anländer som vill stanna här och söka asyl eller resa vidare, direkt eller senare. Det är till exempel först när de anländande söker asyl som den kommunala skyldigheten att bistå med till exempel mat och boende träder in, och att beräkna behovet med någon pålitlig framförhållning är i princip omöjligt.

– Nu vet vi att det fanns 60 000 flyktingar i norra Tyskland i förra veckan och att 1 300 kom med båtarna till Trelleborg igår, men hur många som sedan fortsätter hit vet vi ju inte. Och av de som kommer hit är det ganska många som hellre vill fortsätta till Oslo, där många säger sig ha släkt, eller till Finland, där handläggningstiden för framförallt irakier sägs vara betydligt snabbare än här i Sverige, säger Sven Höper.

Alla stadsdelar måste bidra
För de som trots allt väljer att stanna i Göteborg väntar handläggning av asylärendet, och under tiden skolgång för barnen. I vanliga fall brukar de flesta nyanlända komma till någon av stadsdelarna Västra Hisingen, Östra Göteborg eller Angered, som har stor vana och väl inarbetade rutiner för den processen. Även nu tar dessa stadsdelar ett stort ansvar, men under de omständigheter som råder i dagsläget är kraven stora på alla stadsdelar i Göteborg.

Utmaningen är att få tillgång till lokaler. Tidigare har tre stadsdelar: Västra Hisingen, Angered och Östra Göteborg stått för allt mottagande.

– Kravet från politikerna har länge varit att alla stadsdelar måste dela mer solidariskt på ansvaret att ta emot nyanlända barn till sina skolor, och i varje stadsdel ska man i sin tur dela på ansvaret mellan skolorna, så det är egentligen inget nytt, säger Carina Krantz Rönnqvist på stadsledningskontoret

– Nu blir det mer akut, samtidigt som vi hela tiden måste vara noga med att säkra kvalitén på mottagandet av barnen. Målet är absolut att barnen ska ha en plats i skolan inom några veckor, efter att de anlänt. Vi arbetar intensivt med detta och räknar med att ha ett förslag framme om några veckor, fortsätter Carina Krantz Rönnqvist, som har svårast att hitta platser på gymnasieskolorna, men hyser förhoppningar till samtalen man börjat föra med friskolorna.

Allmänhetens hjälp är viktig
Att flyktingsituationen innebär en utmaning för stadens verksamheter är alltså ingen överdrift, men enligt Sven Höper har engagemanget från personalen i form av till exempel extra- och övertidsarbete i hög grad bidragit till att man hittills tycker sig ha klarat uppdraget bra, efter förutsättningarna.

– På väldigt kort tid har vi utökat våra verksamheter med många nya arbetsuppgifter och arbetsdagar. Vi kanske inte alltid lyckas bemanna sysslorna med exakt rätt profession i varje ögonblick, men det viktiga är att det är personer som brinner för uppdragen, och det har vi många som gör i de kommunala organisationerna, säger Sven Höper, som också vill tacka allmänheten för allt stöd och all hjälp.

– Jag får tio, femton samtal om dagen från privatpersoner som frågar ”Vad kan jag hjälpa till med?”, och det är naturligtvis oerhört glädjande och välkommet.