”Vi har blivit mycket snabbare”. Hallå där Christer Svärd! Du tillträdde som vd för Higab i februari – hur har ditt första år varit?

– Det har varit ett intensivt första år, och det går ju inte att låta bli att prata om Feskekôrka. Vi på Higab vill samma sak som många andra – att Feskekôrka ska förbli en levande och ikonisk byggnad, där det säljs fisk och skaldjur. Det vi har sagt är att när vi ska göra en omfattande upprustning så måste vi se till att de verksamheter som ska vara där har möjlighet att överleva.

– Vi hoppas på fler restauranger, uteserveringar och utökade öppettider så att man kan gå dit på kvällen och äta en bit mat vilket inte är möjligt i dag. Vi har aldrig funderat på att Feskekôrka inte ska finnas kvar utan på hur den ska kunna överleva i 145 år till, och min uppfattning är att vi försökt ha en öppen dialog med handlarna för att tillsammans hitta en väg framåt.

Vad händer framöver med Feskekôrka?
– I september nästa år inleds renoveringen, och hur länge det kommer vara stängt är svårt att säga på grund av den arkeologiska utredning som kan påverka tidsplanen.

Vad mer har varit viktigt under året?
– Higab har under ett antal år haft undersökningar som gått åt fel håll, både vad gäller medarbetar- och kunder. Bolaget var också utan permanent vd en längre tid innan jag började. Därför har vi arbetat mycket för att förbättra vårt interna arbete att jobba tillsammans och vårt samarbete med kunderna.

– Vi har bland annat skapat en marknadsavdelning, som ska arbeta för att öka uthyrningen, hitta möjligheter och förhoppningsvis generera mer intäkter. Vi har också gjort organisationsförändringar vad gäller ledningen, där vi tagit bort ett chefsled för att skapa snabbare beslutsvägar. Och vi har gjort tjänsterna inom vår avdelning för drift och underhåll mer specialiserade.

Vad har det gett för resultat?
– Vi ser till exempel att vi förbättrat våra ledtider på felanmälan med ungefär femtio procent – vi har alltså blivit mycket snabbare på att ta hand om våra kunders bekymmer. Jag tycker också vi har fått ett bättre samarbetsklimat internt. Dessutom ser det ekonomiska resultatet ut att förbättras kraftfullt till nästa år.

Vilka andra fastigheter och områden är viktiga just nu?
– Slakthusområdet i Gamlestan, eller Slakthuset som vi kallar det, är ett område där det händer väldigt mycket. Det är en ganska ruff industrimiljö och vi vill försöka få dit lokala, kreativa entreprenörer som exempelvis bagerier, bryggerier, hantverk och fri kultur. Just nu jobbar vi med exempelvis belysning och skyltning för att skapa en trygg och intressant miljö. Fram emot sommaren kommer ny verksamhet att öppna i det första av våra hus som stått tomma en längre tid.

– Ett annat område där det händer mycket, och där vi tidigare fått kritik, är Gathenhielmska huset vid Stigbergstorget. Där har vi en ny hyresgäst som kommer att öppna huset för olika kulturevenemang, vilket är ett jättesteg framåt. Vi har också snyggat till trädgården, tagit tag i en kulturminnesmärkt redskapsbod och kommer att rusta upp ett växthus som sett sina bästa dagar. Mycket av det här är sådant som vi kunde ha gjort för länge sedan.

– Andra prioriterade fastigheter är Dicksonska palatset, Wernerska villan och Billdals gård – där vi i maj 2020 planerar att öppna ett sommarkafé. Vi har också flera stora pågående projekt som bygget av ett kulturhus i Bergsjön, ombyggnaden av Sjöfartsmuseet och en stor renovering av Naturhistoriska museet.

Vad har varit roligast med detta nya jobb?
– Jag har tidigare jobbat i den tunga lastbilsindustrin, så för mig har det varit roligt att få komma in i en ny bransch och vara med och utveckla Göteborg som stad. Jag tycker Higab är ett fantastiskt bolag med ett otroligt viktigt uppdrag att förvalta våra kulturhistoriska hus. I och med att vi har många olika typer av fastigheter och ett flertal som genererar bra intäkter så har vi också möjlighet att ta hand om de kulturminnesmärkta – och mindre lönsamma – byggnaderna på ett bra sätt för göteborgarna.