Unik samverkan i Askim-Frölunda-Högsbo. Malin Fallenius och Julia Sandklef jobbar sen två år tillbaka som samverkande koordinatorer, de enda i sitt slag i Askim-Frölunda-Högsbo. De är också först i Göteborg med att ge denna typ av stöd till familjer vid kontakt med exempelvis skola och vård, för att få familjens vardag att fungera bättre.

Som samverkande koordinatorer underlättar Malin och Julia vardagen för familjer som har många kontakter med myndigheter och andra aktörer. Det handlar till exempel om att hjälpa familjerna att söka det stöd som samhället har att erbjuda och att ta fram information inom viktiga områden som berör familjen, till exempel inför skolstart.

– Vi hjälper till att samordna kontakten med de aktörer som finns runt familjen som exempelvis socialtjänst, skola, arbetsförmedling och vård, säger Malin Fallenius och fortsätter:

– Vi följer också med och stöttar familjerna på olika möten, till exempel enskilda möten med socialtjänst. Vi arbetar hela tiden med barnets behov i fokus.

Projektet startade i april 2015 och har varit i befintlig verksamhet sedan januari 2016. Det ligger i linje med stadens arbete för social hållbarhet, Jämlikt Göteborg. Malin och Julia har konstant runt 20 familjer som de hjälper. Hur lång tid deras insats är för varje enskild familj varierar, eftersom varje familj är unik och insatsen anpassas efter familjens behov.

Fristående och med tystnadsplikt
– Vi arbetar tillsammans med familjen och utifrån samtycke från förälder eller vårdnadshavare. Vid första mötet gör vi en kartläggning kring familjens behov och önskemål, som mynnar ut i en planering för samarbetet. I kartläggningen tar vi upp nuläget och ett önskat läge. Det kan också vara bra att veta att vi är fristående från myndigheter och har tystnadsplikt, säger Julia Sandklef.

Hur det kan se ut för en familj som behöver deras hjälp kan variera, men det ska finnas barn i familjen och det ska vara en familj som har flera olika kontakter med myndigheter, skola och region.

– Eller så kan det vara en familj skulle behöva fler kontakter. Det behöver inte vara barnet som har bekymmer, utan det kan vara den vuxna som behöver stöd på olika sätt, avslutar Malin Fallenius.