Katmissbruket är ett stort ekonomiskt och socialt problem i främst den somaliska gruppen i Göteborg. Men lagstiftningen är tandlös och samarbetet mellan myndigheter behöver utvecklas. Det är några av slutsatserna i en ny studie av katmissbruket i Göteborg.

– Det är viktigt att vi nu går vidare och tillsammans med representanter för den somaliska gruppen försöker göra något åt problemet, säger Ulla-Carin Moberg vid Kunskapskällar’n, Göteborgs Stads informationscentrum för alkohol- och narkotikafrågor, som gjort studien.

Laglig i England och Holland

Ulla-Carin Moberg har intervjuat ett 30-tal personer för att få en bild av hur missbruket av kat ser ut i Göteborg och för att få fram förslag till hur man ska kunna motverka missbruket.

Bakgrunden till studien är att det förra året startades ett lokalt katnätverk i Göteborg på initativ av den statliga kommittén Mobilisering mot Narkotika. Syftet med nätverket är metod- och kunskapsutveckling.

– Enligt tull och polis är attityden bland katmissbrukarna att kat inte är så farligt, att det tillhör deras kultur, säger Ulla-Carin Moberg.

I Sverige har drogen varit narkotikaklassad sedan 1989 men i andra länder som Holland och England är den laglig.

– Vi vet väldigt lite om hur katmissbruket ser ut i Göteborg och studien väcker många nya frågor. De somalier jag talat med tycker att det är bra att det här problemet äntligen lyfts fram. Man är orolig för familjerna och inte minst för barnen, säger Ulla-Carin Moberg.

Familjer splittras

Förutom representanter från somaliska föreningar har Ulla-Carin Moberg intervjuat personal från socialtjänsten, närpolis, narkotikapolis, tullen och sjukvården.

Svaren har hon sammanställt i sin studie men menar att man bör vara försiktig med att göra tolkningar och dra för långtgående slutsatser. Studien består av bilder som de olika personerna ger av katmissbruket i Göteborg.

Ett tema som återkommer i de flesta av intervjuerna är att katmissbruket är ett ekonomiskt och socialt problem i den somaliska gruppen i Göteborg. Familjer splittras då kvinnorna inte orkar med männens missbruk som leder till att de blir passiva och att familjens pengar läggs på kat.

Enligt vad polisen uppger i studien sker kathandeln mer eller mindre öppet på en adress på Gamla Tuvevägen på Hisingen. Det finns alltså öppna drogarenor i Göteborg. Polisen har gjort tillslag för att störa verksamheten, bland annat beslagtogs 82 kilo kat i en personbil på Gamla Tuvevägen i maj förra året. Tre personer dömdes då till fängelse.

Bekämpningen av katmissbruket har dock ingen högre prioritet hos polisen eftersom straffen är låga, missbruket förekommer i slutna kretsar och inte utgör någon risk för det stora flertalet.

”Det förekommer misshandel”

Någon officiell statistik på hur många i Göteborg som tuggar kat finns inte, varken hos polisen, tullen eller socialtjänsten. Det finns heller ingen lokal forskning på vilka följder missbruket får eller vilka som använder drogen. Men de flesta bedömare med kunskaper på området anser att somalier står för 90 procent av katmissbruket.

– Det finns ingen forskning på det här men av de cirka 3.000 somalier som bor i Göteborg missbrukar mellan 300 och 400 personer kat, enligt min uppskattning. Det är ett stort bekymmer jämfört med för fem år sen, säger Mohamed Deria, som arbetar som lärare i matematik och somaliska i Angered.

Han menar att de ökade problemen beror dels på att gränserna är öppnare efter Schengenavtalet, dels på den höga arbetslösheten bland somalier.

– Det är svårt att säga hur vi ska lösa detta, man måste diskutera frågan öppet men först måste vi ha djup kunskap, säger Mohamed Deria.

– Det förekommer misshandel, många vågar inte anmäla utan det hålls inom familjen. Det är ett jätteproblem med splittring inom familjen, barnen drabbas mest. Somaliska ungdomarna saknar förebilder för framtiden när deras fäder tuggar kat. Och hälsan drabbas på olika sätt.

7 ton i beslag 2003

Och frågan om katmissbruk har i dagarna aktualiserats även internationellt. FN:s organ INCB och världshälsoorganisationen WHO uppmanar nu Sverige att ta itu med missbruket av kat och undersöka problemet närmare.

INCB har noterat att svensk tull och polis beslagtog närmare 7 ton kat 2003, och menar att detta ”kan tyda på att det finns ett missbruksproblem”.

– Vi behöver någon som samordnar de här frågorna i Göteborg . Det är viktigt att skapa en bra dialog med representanter för den somaliska gruppen i Göteborg och att utveckla samarbetet mellan olika myndigheter som jobbar med problematiken, säger Ulla-Carin Moberg.

Ett tjänsteutlåtande är nu inskickat till kommunstyrelsen för att ansöka om medel från länstyrelsen om en sådan tjänst. Besked väntas före sommaren.

Dessutom har ett samarbete med Socialmedicinska institutionen och Socialhögskolan i Göteborg inletts för att få ytterligare kunskaper.

– Vi fortsätter kartlägga och hoppas förstås på att få en person som kan jobba med katproblematiken i Göteborg, säger Ulla-Carin Moberg.

Fakta:
Kat är bladen och stjälken på trädet Catha edulis som odlas i Östafrika. De verksamma substanserna påminner om amfetamin och kokain men är betydligt svagare.

Kat narkotikaklassades i Sverige 1989 och är förbjuden också i övriga Norden. Drogen smugglas till Sverige från Kenya via Holland och England där den inte är narkotikaklassad.

Kat är färskvara och måste förbrukas inom tre dagar. Det transporteras invirat i bananblad eller våta handdukar. Ett bananbladsknippe, som kallas ”mardoof” och väger cirka 300 gram, motsvarar en normal dagsdos.