Tidsödande administration och förödande för de yngsta. Det säger Even Magnusson, ungdomspolis på Ung & Trygg i Göteborg, om de regler som under ett drygt år styrt åklagarmyndighetens och polisens arbetsfördelning när de utreder barn som varit med om grova brott. Even Magnussons invändningar har nu lett till att regelverket slopats.
De nya bestämmelserna tillkom i januari 2006 efter att rikspolisstyrelsen och riksåklagaren gjort en översyn av vilken myndighet som ska leda förundersökningen när det gäller unga brottsoffer.
Man bestämde gemensamt att åklagaren redan från början skulle ta över förundersökningar som gällde grova ungdomsbrott, oavsett omfattning eller svårighetsgrad. Eller om det fanns någon misstänkt eller inte.
Papper skickades fram och tillbaka
Dessförinnan delades ärendena upp såsom det ansågs passa organisationerna bäst. Men i de nya direktiven från januari förra året ansåg man, i samband med att åklagarmyndigheten organiserades om, att det var viktigast att uppdelningen ser likadan ut från Haparanda till Ystad.
Polisen skulle framöver bara leda brottundersökningar där lägre straffsatser än ett halvår kunde komma på fråga. Något chefen för polisens ungdomsutredningsgrupp i Göteborg, Even Magnusson, inte gillade alls.
– Det som tidigare varit det överordnade – en så skyndsam handläggning som möjligt av brott med barn inblandade – förvandlades till en tidsödande korrespondens, menar Even Magnusson.
Papper skickades fram och tillbaka eller kom på drift i det fall åklagaren skulle hållas underrättad om hur utredning och spaningsinsatser fortskred.
”Fingertoppskänslan gick förlorad”
– Det skedde på bekostnad av snabb handläggning. Det var inte ovanligt med tre veckors väntan på direktiv och beslut från åklagaren och då gjorde han eller hon kanske samma bedömning som vi gjort tidigare, klagar Even Magnusson.
– Tanken är väl fin att alla grova brott ska bedömas som lika viktiga och mer enhetligt i tron att det ökar rättsäkerheten. Men i praktiken kan grova ungdomsbrott vara relativt enkla att utreda. Det blev väldigt krångliga beslutsvägar och polisens fingertoppskänslan gick förlorad.
Kunskap hamnade i papperskorgen
En lucka i den nu skrotade lagen gjorde också att brottsmisstänkta barn under 15 år inte kunde uppmärksammas av andra myndigheter när åklagaren valde att lägga ner fallet, som sig bör.
Polisen har annars möjligheten att fortsätta följa minderåriga som begår brott genom Lagen om Unga Lagöverträdare, LUL. Den ger också föräldrar, skola och socialtjänsten ett verktyg att arbeta vidare med.
– Det var det riktigt allvarliga, om man nu ska se till hur vi arbetar i Ung & Trygg. Vi ska ju fånga upp de unga brottsdebutanterna innan de är bortom all hjälp, säger Even Magnusson. I sin irritation över den nya lagens bromsande effekt fick han både polismyndigheterna i Malmö och Stockholm med sig.
Gamla skrivelsen togs tillbaka
Efter att folk från justitiedepartementet varit på besök i Göteborg i mars ersattes paragraf 6:3 i rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd av den gamla skrivelsen.
Ungdomsspanare och ungdomsutredare jobbar nu på som de gjorde innan det byråkratiska året 2006.
