Göteborgs Stad har länge legat långt fram när det gäller krishantering. Nu har lagstiftningen hunnit ikapp och kommunen har formellt inrättat en krisledningsnämnd som ska ta nödvändiga beslut i en krissituation.

Sammanfattningsvis kan man säga att det är ett antal tragiska händelser och stora arrangemang som gjort att politiker och tjänstemän i Göteborgs Stad uppmärksammat vikten av en fungerande krishantering och ledning i krissituationer.

En utlösande faktor i det arbetet blev spårvagnsolyckan vid Vasaplatsen våren 1992.

– Efter det hade vi VM i friidrott 1995 i sikte, men det gick ju som en dans. Sedan kom snöovädret i november 1995, Backabranden 1998, branden på det norska kryssningsfartyget Prinsessan Ragnhild 1999 och EU-toppmötet. Vi har hanterat en hel del akuta kriser och svåra situationer, säger Arne Heldtander, som svarar för säkerhets- och katastrofsamordningen i Göteborgs Stad.

”Mer auktoriserat”

Han tror att sättet Göteborg har hanterat kriserna på har påverkat utformningen av den lag (Lag om extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting) som nu tvingar andra kommuner att bygga upp en liknande beredskap. Göteborgs Stad har också ingått i en referensgrupp under arbetet med lagen.

Den nya krishanteringsnämnden som utgörs av kommunstyrelsen innebär ingen större praktisk förändring.

– Man kan säga att det arbete som tidigare varit lite informellt nu blir lagstadgat. Det blir mer auktoriserat, säger Arne Heldtander.

Exempel på uppgifter som nämnden har i ett krisläge är att prioritera och samordna insatser, att besluta om eventuella inskränkningar i den kommunala servicen, att omdisponera personal, att företräda staden på nationell och regional nivå och vid behov att fatta beslut åt kommunala nämnder och bolag.