Kvinnliga ledarna tog mest ansvar. När social resursförvaltning genomförde en enkät bland Göteborgs Stads lägerledare visade det sig att många tyckte att arbetet inte var jämställt. De kvinnliga ledarna ansåg att de tog mer ansvar för arbetsuppgifterna än sina manliga kollegor. Nu pågår ett medvetet arbete för att fördela sysslorna mer rättvist.

Göteborgs Stad har cirka 390 timanställda lägerledare som jobbar på någon av stadens fyra lägergårdar, där barn och ungdomar med beslut om korttidsvistelse enligt LSS är på läger ungefär en helg i månaden. För ett år sedan fick alla en enkät om hur de upplever arbetet på gårdarna när det handlar om jämställdhet.

– Jämställdhet är ett mål inom Göteborgs Stad, och det ska genomsyra vår verksamhet och vårt arbetssätt. Vi ville veta hur det egentligen ser ut på gårdarna, vilka tar ansvar för olika saker. Vi gjorde inget anspråk på att göra en korrekt forskning, men vi ville ha något att utgå från, säger Linnea Löfström Engdahl, utvecklingsledare Social Resursförvaltning, Funktionsstöd, Lägerverksamhet och Korttidshem

Svaren skiljde sig åt mellan könen
137 personer svarade på enkäten som innehöll frågor som ”Vilka brukar oftast ta ansvar för att packa väskor och förbereda inför utflykter?” och ”Vilka ansvarar oftast för disk och städning under lägervistelserna?”

– Det visade sig att kvinnorna upplevde att de tar större ansvar för alla sysslor förutom den att hämta och lämna minibussar, säger Linnea Löfström Engdahl.

Svaren skiljde sig dock åt mellan könen. Männen upplevde inte i lika stor grad att kvinnorna tog större ansvar. På frågan ovan, om vem som förbereder inför utflykt, svarade 64 procent av kvinnorna, men bara 20 procent av männen, att det var kvinnorna som tog störst ansvar. Männen ansåg i större grad att kvinnor och män tog ansvar i samma utsträckning.

Schemalägger sysslorna
Enkätsvaren har analyserats i de olika teamen på lägergårdarna.

– Det vi kom fram till var att schemalägga sysslor för att undvika att samma personer alltid gör samma saker – för att nå en rättvisa. En gård har infört jämställdhet som en reflektionspunkt efter lägret.

Linnea Löfström Engdahl upplever att arbetet har gett ökad legitimitet att prata om jämställdhet när det finns ett konkret underlag att utgå från.

– Tanken är att vi ska följa upp hur det har gått och se om våra åtgärder lett till någon förändring, säger hon.