Nio av tio unga brottslingar slutar begå brott och gör i stället samhällsnyttiga insatser. Så goda resultat har en metod i Trondheim uppnått på tre år. Nu ska den bli lag i Norge. Projektet presenterades på måndagen i Göteborg, på den nordiska storstadskonferensen om ungdomars livsvillkor.

Metoden bygger på ”reparativ rättvisa” och går ut på att gärningspersonerna och deras lokala nätverk möter offren och deras nätverk tillsammans med poliser, socialarbetare och andra professionella på stormöten.

Målet är försoning, upprättelse och insikt

– På det största mötet vi haft var 45 personer med. Men vi förbereder med förmöten för att minska nervositeten och så att alla vet vad som väntar dem, säger Ketil Leth-Olsen från Uppföljningsteam Trondheim.

Målet är att nå försoning, upprättelse för offret och framför allt insikt hos brottslingen om vilka negativa följder brottet har lett till för andra människor.

– Om ungdomen inte själv inser konsekvenserna av sin kriminalitet, är det svårt att få till stånd en pedagogiskt förnuftig uppföljning, säger Ketil Leth-Olsen.

”Enklare att få ett gott samarbete”

Stormötesformen gör det också lättare att uppnå ett gott samarbete mellan de många professionella – skolkuratorer, socialarbetare och poliser – som traditionellt jobbar var för sig, men i den här modellen ska samarbeta kring skräddarsydda uppföljningsplaner för varje ung förövare.

– Det är mycket enklare att få ett gott samarbete när man initierar alla på ett gemensamt stormöte. Då kan alla lyssna på till exempel hur bra gärningspersonen tar in offrets berättelse.

Ketil Leth-Olsen säger att det mesta som görs i projektet är helt annorlunda än i det traditionella rättssystemet, till exempel att gärningsmännen uppmuntras att säga precis vad de kände och tänkte när de begick brottet.

– Det leder ofta till att ungdomarna bjuder på sig själva vid stormötena, det blir mycket känslor och de får oftast erkänsla från både polisen och offrets nätverk.

120 unga har deltagit sen starten 2006

– Allt det här är rakt motsatt mot en rättegång i domstol, där en försvarsadvokat pratar för den åtalade och kanske rentav uppmanar honom att hålla tyst för att inte förvärra saken. Metoden är helt och hållet frivillig för de ungdomar under 18 år som begår brott. Sedan projektet startade 2006 har 120 ungdomar valt att delta i processen. Och bara var tionde återfaller alltså i brott.

– Det varierar mellan de tre år vi varit igång, bara åtta till tolv procent har återfallit i brott efter att de avslutat projektet.

Dessutom har hela 95 procent av de unga lagbrytarna tagit på sig att gottgöra sina offer genom att utföra olika slags tjänster eller arbete åt dem.

Uppdrag från norska regeringen

– De ungdomarna har gjort en massa positiva saker för de människor som de begått kriminalitet mot. Det är inte bara en resurs för samhället, det är också mycket viktigt för ungdomarna att på så sätt få en identitet och känna sig nyttiga i samhället i stället för att knuffas ut ur samhällsgemenskapen, säger Ketil Leth-Olsen.

Projektet startade som en beställning från den norska regeringen, ett uppdrag att skapa en modell som alla inblandade parter kan samarbeta kring när det gäller att få bort de mest brottsbelastade ungdomarna från en kriminell karriär.

Och nu ser det ut som att modellen kommer att nu bli lagfäst ordning i Norge, på förslag från en statlig utredning. Ett lagförslag från justitiedepartementet har varit ute på remiss.

– Vi har fått positiva signaler från både regering och opposition om att detta är något nytt och värt att satsa på. Så nu är det nog bara byråkrati som återstår innan det blir verklighet, säger Ketil Leth-Olsen

Fotnot:
Konferensen ”Storstadens hjärta och smärta” äger rum den 3-6 oktober.