Läs hela chatten här. Intresset var stort för Göteborgs Stads chatt om flyktingmottagandet. Ett-70-tal frågor kom in. Här kan du läsa frågorna och svaren.

Göteborgs Stad ordnade måndagen 7 mars en chatt om flyktingsmottagande.

Det var fyra tjänstemän som svarade på frågorna:

• Lisbeth Nilsson, avdelningschef för individ- och familjeomsorgsfrågor, stadsledningskontoret
• Carina Krantz Rönnqvist, avdelningschef för utbildningsfrågor, stadsledningskontoret
• Veronica Morales, verksamhetschef för integration på socialresursförvaltning
• Fredrik Andersson, chef för byggavdelningen på stadsbyggnadskontoret

FRÅGA:
Bosse:
Varför är det så viktigt att områden som inte ”tagit emot” nyanlända ska ta emot nu? Det viktiga är väl ett boende och i detta stora land finns massor av ytor, som är plana, att anlägga boenden på. Förslaget i vårt område innebär stora markarbeten inkl sprängning av berg, mm Den nyanlända är väl först och främst intresserad av tak över huvudet och trygghet, inte särskild adress?

Fredrik Andersson:
Hej Bosse!
Göteborgs Stad har ett uppdrag från kommunfullmäktige att jobba för en mer jämlik stad och öka integrationen i staden. Detta innebär att i frågan om bostäder kommer de stadsdelar som idag inte har tagit emot så många flyktingar att få bidra i det arbetet. På varje plats är tanken att minimal påverkan ska behöva ske eftersom platsen ska kunna återställas på ett rimligt sätt när de temporära byggnaderna tas bort.

FRÅGA:
Frida:
Hej, ni talar väldigt mycket om jämlikhet. Men för mig är det en paradox då ni inte prioriterar små flickor, istället vuxna män. Tror ni verkligen själva på att ni kommer att kunna ändras deras syn på kvinnor? Samt förhållandet för kvinnor och män är katastrof, det bidrar bara till våld i samhället. Förstår ni inte sådant?

Veronica Morales:
Hej Frida! För oss är det en mycket viktig fråga att prioritera jämställdhet och trygghet. Inom stadens verksamheter är det nolltolerans för kränkande beteende och våld.

FRÅGA:
Kerstin:
Hej, jag (kvinna) är djupt oroad över hur Göteborg utvecklas. Jag är rädd för att gå till vissa delar av staden. För 5 år sedan skulle jag ha skrattat om någon sa att jag skulle vara rädd! Stora grupper av män som har en helt annan kvinnosyn än den svenska har kommit. Jag har slutat att gå på badhus efter att ha blivit tafsad på, jag undviker en rad platser i Göteborg. På mitt jobb möter jag flera gånger i månaden män som inte vill ta min hand, tolkar m.m. Vad händer med kvinnors rättigheter?

Veronica Morales:
Hej Kerstin! Kvinnors rättigheter är en mycket viktig fråga. Vi arbetar ständigt med att förmedla vår syn på jämställdhet mellan könen. Inom stadens verksamheter är det nolltolerans mot kränkande beteende.

FRÅGA:
sverigevän: Ska nyanlända ha förtur till arbete före vanliga oftast långtidsarbetslösa?

Lisbeth Nilsson:
Hej,
Jag tror att man måste arbeta med både långtidsarbetslösa och nyanlända. . Ytterst är det en fråga om att hitta rätt person till det lediga arbetet. Att personen kan klara jobbet oavsett om man är nyanländ eller långtidsarbetslös, man kan behöva stöd att komma ut i arbetslivet.

FRÅGA:
Peter Janson:
Hur kan man välja att placera temporära bostäder vid badplatser avsedda för alla göteborgare. Tillgängligheten till dessa blir kraftigt försämrade. Måste väl finnas massor med bättre platser för detta

Fredrik Andersson:
Hej Peter!
Fastighetsnämnden har ännu inte tagit beslut att staden ska placera i dessa lägen. I samband med eventuell kommande bygglovprövning i närheten av badplatser så kommer stadsbyggnadskontoret särskilt att studera hur en byggnation påverkar tillgängligheten till dessa.

FRÅGA:
En mor:
Bra att ni jobbar med värderingar, lagar och regler med de nyanlända, men tror ni på fullt allvar att en kurs kommer att ändra moraluppfattningen hos män och pojkar som kommer från länder där kvinnor är marginaliserade och utan rättigheter? Det är inte så enkelt att ändra en persons moraliska kompass. Jämför med att om en svensk flyttar till ex vis Afghanistan, kommer den då att anamma deras syn på förhållandet mellan kvinnor och män? Knappast! Känner stor oro för min unga dotter i det nya samhälle som skapas.

Veronica Morales:
Hej Lisa! Det är ett långsiktigt och förebyggande arbete vi prioriterar. Vi har positiva erfarenheter från ungdomarna som bor på våra boende.

FRÅGA:
Orolig:
Hur ska man lyckas hitta erfaren och utbildad personal till alla dessa boenden?

Veronica Morales:
Hej! Hittills har vi lyckats med det.

FRÅGA:
Kjell:
Hur många av de ensamkommande är flickor?

Veronica Morales:
Hej! Det är ca 15% flickor av det totala antalet ensamkommande.

FRÅGA:
JM:
Göteborg är sedan många år dessvärre känt för sin ”Göteborgsanda”. D.v.s man anordnar folkomröstningar, frågestunder (som nu) etc. och om sedan en mycket tydlig majoritet har en avvikande åsikt från de regerande så ”skiter” man i det och säger istället: ”Ha, ha, gick ni på den lätte!!! Ha, ha, ha…” Undrar därför vad det krävs för att vi i Askim, Hovås, Billdal inte skall få några flyktingboenden! Så som en smycket klar majoritet av de boende vill? Oavsett argument. Inget blaha svar. Please!

Fredrik Andersson:
Hej JM! Göteborgs stad har ett uppdrag att jobba för en mer jämlik stad. Detta är att uppdrag från kommunfullmäktige. I frågan om bostäder innebär detta att alla stadsdelar som inte redan tagit emot så många flyktingar kommer att få bidra i det arbetet. Vill du påverka i frågan så är det ytterst till våra politiker du ska vända dig.

FRÅGA:
Niklas:
Hur kommer ert säkerhets arbete se ut ! med tanke på att migrationsverket vill fördela ut risker till hela sverige: Dödligt våld i Sveriges ligger på 0.9 per hundra tusen invånare, jämfört med ca 4.5 i USA. Om det finns hundra tusen på asylboenden motsvarar tre mord på drygt två månader 17 per hundra tusen. En mord/dråp på 17 per 100.000 skulle vara högre inte bara än Chicago utan även Angola, Nicaragua, Uganda och Haiti. De goda nyheterna är att det ändå är lägre än Sydafrika, Columbia

Veronica Morales:
Hej! Enligt rapport från polisen gällande Sverige är det 1% av deras insatser riktade till att lösa konflikter och brott på asylboende.

FRÅGA:
Björn:
Frustrerade unga män tillsammans på en liten yta, som i de flesta fall kommer att sakna kontakter med det motsatta könet. Hur löser man det? Erfarenhetsmässigt har vi sett exempel på där det gått illa för barn och kvinnor. Enkönade samhällen som fängelser och i någon mån i det militära fungerar genom att det finns disciplin och ordning. Kommer det att finnas disciplin och ordning på asylboenden?

Veronica Morales:
Hej! På boenden under Göteborgs stads ansvar arbetar vi ständigt med områden, bemötande och förhållningssätt. Hot och våld är det nolltolerans på.

FRÅGA:
Gunnar H: Blir det skattehöjningar nu? Inte finns det väl pengar över till att bekosta allt detta?

Lisbeth Nilsson:
Hej, skattehöjningar är en politisk fråga och en fråga om vilka prioriteringar man vill göra. Jag vågar mig inte på en spekulation om statens finanser.

FRÅGA:
Miriam Karlsson:
Vilka planer finns på att snabbt få flyktingarna i arbete? Kan Göteborgs kommun skynda på det? Kan ni själva ge flyktingar jobb?

Veronica Morales:
Hej! Arbetsmarknads och vuxenutbildning arbetar med frågan om att introducera nyanlända så snabbt som möjligt in i arbetslivet. Detta sker i samarbete med Arbetsförmedlingen.

FRÅGA:
Markus:
Hej Fredrik! Ni har alltså inte sett detta som ett problem att möten engagerar extrema grupper i samhället, vilket gör att vanliga boende inte kommer till tals i möten som hålls. Visst kan man se Webbsändning, men frågorna som ställs är liksom inte relevanta för de boende. Hoppas du förstår att det inte handlar om den direkta platsen på stolen utan vem som kommer till tals i möteslokalen. Vill gärna få ett kompletterande svar här.

Fredrik Andersson:
Hej igen! Vi kan inte påverka vilka som väljer att gå på mötena. Vilka som kommer till tals på mötena styrs av de som är moderatorer. Jag har själv varit på alla möten och min bild är att det har varit en stor bredd på synpunkter och frågor som fått komma till tals – både för och emot. Det är många som har frågor och tiden räcker tyvärr inte till för alla. Sen är det olyckligt om du upplever att just dina synpunkter inte kommit fram, men möjligheten finns alltid att maila in dessa via frågelådan som du hittar på goteborg.se.

FRÅGA:
Lisa:
Psykvården har ju inte fungerat tillfredställande på många år och nu kommer många med svåra trauman i bagaget, vilket kommer att kräva fler psykiatriker och psykologer. Eftersom detta är långa utbildningar på 5 – 7 år, kommer vi att hamna i ett allvarligt läge. Dessutom fattas det enligt uppgift från polisen, 10 000 poliser i landet. Hur skall vi vanliga människor kunna skydda oss mot våldsdåd när samhället inte kommer att klara av denna uppgift? Att människor som mår psykiskt dåligt kan begå oprovocerade våldsdåd är ju ingen nyhet.

Veronica Morales:
Hej Lisa! För att hantera och förebygga psykisk ohälsa arbetar Göteborgs stad med att samverka med hälso- och sjukvården, flyktingvårdsteamet och Röda korsets kris och traumaenhet.

FRÅGA:
Anna-Karin:
Majorna- Linné slog larm tidigare om att de inte hinner utreda familjhemmen. Det låter allvarligt – är de risk att barn far illa?

Lisbeth Nilsson:
Hej, under hösten hade Göteborg ett stort mottagande och våra verksamheter hann inte bemanna upp i tillräcklig takt. Nu arbetar man ikapp, vi har fler personal på plats och min bedömning är att verksamheten klarar sitt uppdrag. Frågan är förstås svår, det är en utsatt situation och lagstiftningen är tydlig. Många kommuner i Sverige varslade om en liknande situation.

FRÅGA:
Jonathan:
Hur mycket bråk och brott har det varit? Jag menar där flyktingungdomar är inblandade. Förra året t ex?

Veronica Morales:
Hej Jonathan! Enligt rapport från polisen har 1% av deras insatser använts i samband med konflikter på flyktingboende.
I dagsläge har vi 40 boende under vårt ansvar. Vår erfarenhet är att incidenter med bråk och brott är väldigt få, 3 stycken de senaste åren.

FRÅGA:
Ola:
Varför får man aldrig prata med politikerna utan bara med vanliga tjänstemän? Det är ju politikerna folket har makt att byta ut vid missnöje, inte tjänstemännen.

Fredrik Andersson:
Hej Ola! När det gäller de informationsmöten staden håller så är detta ett informationsmöte från stadens sida. Politiker är inbjudna för att finnas på plats och lyssna. Självklart ska du som medborgare kunna prata med politiker: Det finns tid för det efter mötena, vilket vi även informerar om på plats. På stadens hemsida goteborg.se finns det kontaktuppgifter till alla stadens politiker så att du kan kontakta de personer du vill.
När det gäller denna chatt är ett detta ett initiativ från tjänstemannasidan. Vi tar med oss ditt önskemål om att politikerna ska finns tillgängliga att svara på frågor och framför detta.

FRÅGA:
Familjen Svensson:
Hur mycket får en familj betalt som ställer upp som familjehem?

Lisbeth Nilsson:
Hej familjen Svensson, jag kan inte på rak arm svara på detta. Det görs en bedömning utifrån barnets behov. Vi följer de statliga rekommendationer som finns, du kan vända dig till familjehemsverksamheten 020-444001 om du vill veta mer.

FRÅGA:
Ylva:
Jag tycker vi ska ta emot fler ensamkommande flickor. Kan vi göra något för att hämta dem till Sverige och Göteborg?

Veronica Morales:
Hej Ylva! Ensamkommande flickor utgör ca 15% av de ensamkommande barn som kommer till Sverige. Sverige kan inte styra vilka som tar sig hit.

FRÅGA:
Annika:
Hej, var kommer pengarna från som skall betala för alla dessa människors insatser? Boende, personal, kuratorer, god man, fickpengar, fritidsaktiviteter, skola, kläder mm. Enorma summor. Det finns många barn och ungdomar som redan bor här som behöver resurser, för stora förskolegrupper, för få pedagoger, barn med särskilt stöd som nekas stöd, Människor med psykisk ohälsa som inte får hjälp, sjuksköterskor som körs i bott på grund av underbemanning. Poliser som går på knäna och är underbemannade. Varför finns det inte pengar för att förbättra för dessa människor? Jag har i min enfald trott att det inte finns pengar, att Sverige inte har råd med bättre än så. Men så är det ju inte, det finns ju massor i pengar har jag förstått nu. Jag känner mig lurad. Klart att vi skall hjälpa andra som har det svårt, men de som redan bor här och behöver resurser, då skall det satsas där också. Fördela jämt. Var kommer alla dessa pengar ifrån? Varför finns de inte till de svaga i samhället som redan bor här?

Lisbeth Nilsson:
Hej Annika, pengarna för det du räknar upp kommer från staten. Dvs Göteborg får statsbidrag både fasta summor och särskilda medel som vi söker för att täcka extrakostnader.

FRÅGA:
Kerstin:
Hejsan, har ni frågat Svenska ungdomar och barn om de trivs med dessa boendet, det är ju främst dem som drabbas i skolan och likande, samt att det är deras föräldrar om betalar för kalaset. De ska väl också få uttrycka sig. Mvh Kerstin

Carina Krantz Rönnqvist:
Hej Kerstin! Vi har inte såvitt jag känner till ställt frågor till barn och ungdomar. Jag är inte enig med dig om den ensidiga beskrivningen att barn som blir klasskamrater med nyanlända elever ”drabbas”. Det är en möjlighet för många elever i Göteborg att möta nya kompisar, få bredare förståelse och även draghjälp i sina studier, eftersom många nyanlända barn och ungdomar längtar efter att börja skolan och är väldigt motiverade.

FRÅGA:
Krille:
De flyktingar som kommer nu, är det mest från Syrien? Har de utbildning de flesta? Hur snabbt kan de börja arbeta?

Veronica Morales:
Hej Krille! Just nu är inte den största gruppen från Syren, utom mer blandad. På Migrationsverkets sida finns det aktuell statistik.
Utbildningsnivån är också blandad.

FRÅGA:
Frågande:
Kan man få byggnadstillstånd för att bygga flyktingboende utan att informera grannarna runt omkring

Fredrik Andersson:
Hej! De temporära byggnaderna kräver bygglov som prövas enligt plan- och bygglagen. I de nu föreslagna lägena så är det planstridigt eller saknar detaljplan. Då är byggnadsnämnden skyldig att höra de som är berörda, dvs bla närboende och fastighetsägare. Skulle det finnas något läge där det är planenligt att bygga bostäder och man i övrigt följer gällande plan så behöver vi inte höra de berörda.

FRÅGA:
Fattigpensionär:
I G-P lördagen den 5 mars står det om Dahabi Ali och hennes 6 barn som bor i två campingstugor utan toalett eller kök. Hur i hela friden kan Göteborgs kommun betala 40.000 kronor per månad för detta och dessutom när hon senare får en tvårumslägenhet för 50.000 per månad????? För våra stackars pensionärer som har byggt upp detta landet drar man in inte minst inom åldringsvården. Man häpnar, blir ledsen och förbannad!!!!!!!!!!!!

Lisbeth Nilsson:
Hej, jag håller med dig om att det är orimligt dyra lösningar och tyvärr grundar sig detta bl.a. i den stora bostadsbrist som finns i Göteborg. Socialtjänsten har under flera år, dvs även innan ”flyktingkrisen”, tvingats lösa personers boende (fr a barnfamiljer) med tillfälliga lösningar. Jag skulle önska att andra lösningar fanns och ser de planerade temporära boendena som en lite del av att öka antalet boendeplatser.

FRÅGA:
Torgny Ranhage:
Under 2000-talet har antalet platser i äldreboende i Sverige minskat med 32000 (SR 2016-01-19). Kan vi emotse ytterligare minskningar av platser i äldreboenden utifrån de prioriteringar som nu görs?

Carina Krantz Rönnqvist:
Hej Torgny! Det finns en plan i Göteborg för att bygga fler äldreboenden och den påverkas inte. Att antalet äldreboendeplatser har minskat bakåt i tiden har bland annat att göra med att många äldre personer helst önskar bo kvar hemma så länge som möjligt, med stöd från hemtjänst och hemsjukvård. En utmaning för äldreomsorgen och för flera delar av offentliga sektorn är att få personal framöver. Jag tänker att personer som kommer till Sverige nu kan vara med och bidra till att vi kan behålla och utveckla exempelvis en bra äldreomsorg.

FRÅGA:
anna:
Det talas ofta om vikten av kompetent personal på boendena. Vilka utbildningskrav gäller, hur är kompetensen i samhällskunskap? Undrande

Veronica Morales:
Hej Anna! Vi ställer krav på högskolekompetens för medarbetarna vi rekryterar. Vi har mycket kunniga och engagerade medarbetare även inom området samhällskunskap.

FRÅGA:
Daniel:
Bra att ni ska bygga tillfälliga bostäder, det behövs! Men varför inte blanda upp med vanliga bostadssökande, studenter och även gamla? Då snackar vi integration!

Fredrik Andersson:
Hej Daniel! Tack för ditt tips. När det gäller temporära bostäder så handlar det om tidsbegränsade bygglov och då krävs att det finns ett tillfälligt behov. Vi har bedömt att bla studentbostäder kan vara ett sådant tillfälligt behov, vilket staden nu tittar vidare på att kombinera. Det hade varit det bästa med ett blandat boende för att lyckas med integrationen i staden.

FRÅGA:
Sol och bad:
De tre boendena i Askim är föreslagna utefter Säröbanan vid populära badplatser. Här är kvinnor vana vid att kunna röra sig fritt (även ensamma) och klädda på de sätt de vill utan att känna större oro för trakasserier eller överfall. Många av de unga männen på boendena kommer från länder där naken hud anses lösaktigt och skulle bestraffats. (Juma Lomani, Expressen, 14 feb.) Om förslagen i Askim blir verklighet, vilka risker ser ni avseende kvinnors trygghet och rörelsefrihet vid dessa platser?

Veronica Morales:
I samband med att vi öppnar nya boende arbetar vi tidigt och kontinuerligt med frågor som hanterar bemötande, förhållningssätt och jämställdhet.

FRÅGA:
Demokratur:
Varför har ni valt en tid då dom flesta arbetar? Vem har valt tiden? Nu är det mest studenter pensionärer och folk med fria yrken som får en chans att ställa frågor.

Margareta Romare, moderator:
Hej Demokratur, tidpunkten är vald utifrån tidigare erfarenhet att lunchtid brukar vara en bra tid för chatt. Det är också då de deltagande tjänstemännen har möjlighet att svara. Det har också gått att i förväg skicka in frågor som besvaras idag under den pågående chatten. Svaren kommer att publiceras på goteborg.se.

FRÅGA:
Adam:
Hejsan Lisbeth! Tror du själv på att du är en god människa genom att ”hjälpa” vuxna män som lyckats ta sig hit när småflickor blir söndersprängda på plats?

Lisbeth Nilsson:
Hej Adam, Göteborgs Stad har ett uppdrag att vara en del av Sveriges migrationspolitik/lagstiftning. Min ev godhet har inget med saken att göra.

FRÅGA:
Markus:
Hur tänker ni när möten som är till för boende i stadsdelen invaderas av extremister som vill sätta sin prägel på frågor och hela mötet? Samtidigt har inte de som är direkt påverkade av planerade boenden inte haft möjlighet att få plats. Visst om man väntar 2,5 timma till nästa eller 3 veckor till nytt möte. Men vem kollar detta ikväll vid mötet att de som är direkt påverkade får komma in? Folkbokföringsadress eller liknande.

Fredrik Andersson:
Hej Markus! När det gäller våra informationsmöten har vi ett max antal platser vid varje möte pga lokalernas storlek. De som är berörda i närområdet får en direkt inbjudan till mötet, men vi kan inte sedan styra vilka som kommer in på varje möte utan försöker att ordna extra möten om inte alla intresserade får plats på de möten som erbjuds. Dessutom webbsänder vi ett möte i varje stadsdel. Webbsändningarna ligger dessutom kvar på www.goteborg.se.

FRÅGA:
Nils:
Samhället har ansvaret för en man som kommer hit som immigrant, att ge bostad. Men har inget ansvar för en Svensk ättad bostadslös man, som betalat skatt i femtio år och som vill ha en bostad istället för att bo på gatan pga kronofogde, arbetslöshet. Tänker ni ändra det här? Raka svar tack.

Lisbeth Nilsson:
Hej Nils, samhället har inte fullt ansvar att ordna boende för immigranter. De flesta måste ansvara för att hitta bostad själva. Det som införs nu är en lagstiftning om att kommunerna är skyldiga att ordna boende för personer med uppehållstillstånd dvs fått sin asylansökan godkänd. Socialtjänstens lagstiftning gör inte skillnad på om man är svenksättad eller har blivit svensk.

FRÅGA:
Pauline:
Om man nu placerar alla dessa i hinsholmen. Vad skall dom sysselsätta sig med?

Veronica Morales:
Hej! Barn och ungdomar går i skola eller gymnasiet. De introduceras också till olika fritidsaktiviteter och föreningslivet.
Vuxna med uppehållstillstånd genomför sin etableringsplan. Där ingår bland annat undervisning i svenska språket och samhällsorientering.

FRÅGA:
Emelie:
Jag vill gärna hjälpa till och göra en insats. Vad behövs mest? Vad kan man göra?

Veronica Morales:
Hej Emelie! Engagemanget för att hjälpa till är stor. Många anmäler sig som friviliga till olika idéburna organisationer, bland annat Individuell människohjälp för att arbeta med t.ex. läxhjälp, mentorskap, läxhjälp m.m.

FRÅGA:
Lasse:
Med anledning av tidigare fråga hur länge kan de vara här INNAN de får veta vad som gäller här. Hur fort börjar asyl processen, månader eller år? Med vänlig hälsning Lasse.

Carina Krantz Rönnqvist:
Hej Lasse! Det är Migrationsverket som ansvarar för asylprocessen och hur lång tid det tar beror bland annat på hur stort mottagandet är. Att hålla tillbaka eller minska väntetiderna är naturligtvis en viktig fråga, inte minst för att väntetiden är en stark påfrestning för den som inte vet om hen får stanna i Sverige eller inte. Migrationsverket försöker nu bland annat bemanna upp med mer personal för att kunna minska väntetiden.

FRÅGA:
Birgitta A-H:
Hur går det till på sådana där hem för ensamkommande? Vad gör de hela dagarna? Går de i skola? Finns det platser för alla direkt. Många mår väl ganska dåligt?

Veronica Morales:
Hej Birgitta! När ensamkommande barn placeras på boendena kommer de också att gå i skolan eller gymnasiet, beroende på ålder. Ungdomarna blir också introducerade

FRÅGA:
Maria Andersson:
TILL Lisbeth Nilsson (Deporteringsboenden) Ursäktar för väldigt starkt uttryck, det jag menar är ”återvändarboenden” med tanke på att en del blir avvisade, det kommer väl också behövas?

Lisbeth Nilsson:
Hej Maria, den typen av boenden är helt och hållet en statlig fråga och vi i kommunen är inte inblandade i detta.

FRÅGA:
Ida:
Jag tror att det finns tre anledningar till att varför det finns otal som har emot flyktingmottagandet och det är; Ingen ålderskontroll för ensamkommande, permanenta uppehållstillstånd samt de stora kulturskillnaderna när det gäller den muslimska syn på kvinnan. Varför gör man inte ålderskontrollen och varför permanenta uppehållstillstånd en oavsett om det gäller familjer eller inte och hur kommer utvecklingen för den unga kvinnan se ut i vår framtid, kommer hennes frihet begränsas?

Veronica Morales:
Hej! Den svenska regeringen har gett uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram evidensprövade metoder för åldersbestämmelser. Utredningen kommer att vara klar under 2016. Även frågan om tillfälliga uppehållstillstånd är under beredning.
Det är av stor vikt att tidigt introducera nyanlända i områden som jämställdhet och jämlikhet. Detta görs bland annat i samband med kursen om samhällsorientering som är obligatorisk för alla nyanlända.

FRÅGA:
Agneta Ö:
Ska de byggas nya skolor för att få plats med alla?

Carina Krantz Rönnqvist:
Hej Agneta! Vi behöver betydligt fler skollokaler framöver i Göteborg. Det har inte bara att göra med att det kommer många nyanlända, utan antalet barn i skolåldern ökar överlag i Göteborg. Att bygga nya skolor tar tid, därför kommer vi också att sätta paviljonger i anslutning till en hel del skolor. Kommunen vill också ha samarbete med de fristående grund- och gymnasieskolorna, så att nyanlända elever kan tas emot även där.

FRÅGA:
Ulla-Christine Andersson:
Varför uppmuntras inte vi i Sverige att bli förälder till en ungdom el ett barn?? Viktigast för dessa, är INTE kompisar utan ett eget hem med föräldrar/förälder, som hjälper denna lilla människa med allt som man hjälper sitt biologiska barn med. Ge det tid, de behöver lång tid för att förstå o känna att de är älskade för sin egen skull!!! Men myndigheterna måste tänka om! Tacksam för mitt ”sladdbarn”.

Lisbeth Nilsson:
Hej, jag håller med dig. Viktigt att vi sprider möjligheten att bli familjhem. Man kan anmäla intresse via Göteborgs hemsida.

FRÅGA:
Christopher:
Hej. Som jag förstår det har kommunen bestämt att placera dessa enheter i områden med få invandrare för att förbättra integrationen av nyanlända. På Infomötet i min stadsdel fick vi höra från Veronica Morales att forskning stödjer denna tes. Skulle ni kunna länka till denna forskningen? Jag har inte lyckats hitta något som stöder Veronicas uttalande. Tack på förhand

Veronica Morales:
Hej Christopher! Det stämmer att Göteborgs Stad har valt att utgå från de stadsdelar som idag inte tar emot så många flyktingar, när det gäller arbetet med att föreslå platser för temporära bostäder. Detta på grund av att jobba mot en mer jämlik stad och ökad integration, ett uppdrag som getts av kommunfullmäktige.
Jag känner inte igen ditt påstående om forskningen, därför kan jag tyvärr inte bemöta det.

FRÅGA:
Ni är lögnare:
Varför frågar ni inte folket, om det inte vill ha boende ska de inte ha, om de vill kan de ha. Är det så himla svårt att förstå?

Fredrik Andersson:
Hej! Fastighetskontoret har fått ett uppdrag från politikerna i fastighetsnämnden att ta fram platser där temporära bostäder kan sättas upp. Göteborgs stad har en skyldighet enligt lag att lösa bostadsfrågan till de som anvisas till Göteborg. Detta enligt ett beslut från Riksdagen.

FRÅGA:
Leila Kosanovic:
Varför frågar ni inte folket om de vill ha dessa boenden? Ni tror er vara goda människor, men samtidigt så dör små barn och flickor på plats. Ni slösar bort massor med pengar, samt våldet, våldtäcker m.m. ökar. Detta kommer bara förstöra det svenska samhället, samtidigt som vi inte kan hjälpa små barn och flickor!

Lisbeth Nilsson:
Hej Leila, de boenden som planeras nu dvs temporära boendeplatser är en följd av den utökade lagstiftning som trädde i kraft 1 mars om att kommunerna måste erbjuda bostad till personer med uppehållstillstånd. Kommunerna är skyldiga att lösa frågan på något sätt.

FRÅGA:
Ala Ahmad:
Hej! Förklara för mig varför Sverige tar emot överdrivet många flyktingar när det är stor arbetslöshet och bostadsbrist i hela landet? Vi som bor här kan inte ens få jobb eller hitta bostad och så tar ni emot överdrivet många flyktingar. Det hänger inte ihop.

Carina Krantz Rönnqvist:
Hej! Hur flyktingpolitiken ser ut är i första hand en fråga på nationell nivå. I Göteborg arbetar vi för att göra ett så bra mottagande som möjligt för de personer som kommer hit.

FRÅGA:
Anders:
Vad kan jag som är lite för gammal för att ta emot ensamkommande barn göra för att hjälpa till?

Veronica Morales:
Hej Anders! Engagemanget för att stödja ensamkommande unga är stor. Många anmäler sig som frivilliga till olika insatser som t.ex. läxhjälp, träna svenska, vara mentor. Mer information om detta hittar du under goteborg.se

FRÅGA:
Maria Andersson:
Runt om i landet ha så kallade deporteringboenden börjat bygga, är det någon som intresserar er också?

Lisbeth Nilsson:
Hej Maria, förstår inte vad du menar? Känner inte till begreppet.

FRÅGA:
Askimsbo:
Hur går det med 12 platserna? Har ni skippat några? Finns det några nya platser på förslag?

Fredrik Andersson:
Hej! Fastighetsnämnden kommer 21 mars att ta ställning till vilka av de tolv platserna som man väljer att gå vidare med. Parallellt arbetar fastighetskontoret med att hitta fler platser eftersom behovet är så stort. I arbetet har staden nu sett att det är bra om varje plats kan möjliggöra upp till 150 boendeplatser och då krävs det fler än 12 platser sammanlagt. Upp till 150 boendeplatser per plats är optimalt men behovet är stort och staden kan inte garantera fullt ut att det verkligen blir så.

FRÅGA:
Bor i Östra Göteborg:
Hej, Hur kan man frivilligt placera fler personer i Östra Göteborg, när Östra kommer få ta stora grupper som väljer eget boende i redan tyngd stadsdel. Alla resurser delas i östra, det finns inga frizoner med egen folktandvård / högstadie / vårdcentraler / BUP m.m. Några mindre boende10-20 pers. per plats, kan säkert packas in ändå, men först när övriga stadsdelar tagit ett större ansvar. Mvh Olof

Lisbeth Nilsson:
Hej Olof! När det gäller de tolv förslagna platserna för temporära bostäder så har staden utgått från att undanta de områden som redan idag har ett stort antal flyktingar. Östra Göteborg är en stor stadsdel och det området staden kikat på där bedömer staden som en möjlig plats att arbeta vidare med. Ytterst är det en politisk fråga var staden ska bygga och inte. Självklart ska fler stadsdelar ta ansvar för denna fråga och därför har vi försökt att föreslå platser i alla stadsdelar vi ser möjligheter i. När det gäller skolgång försöker staden parallellt sprida skolgång till flera stadsdelar.

FRÅGA:
anna:
Hur har kommunen tänkt när man vill placera 60 ensamkommande tonårspojkar, huvudsakligen från Afganistan, i ett område med sex skolor (Långedrag). Afganistan är ett av världens mest kvinnofientliga länder, vilket är ett faktum och ingen fördom. Dessutom visar forskning att i områden med ett överskott av män, vilket det blir frågan om, är risken större för våldtäkter och annat våld. Vad tänker kommunen om detta?

Veronica Morales:
Hej Anna! Placeringarna vi kommer att göra utgår från Migrationsverkets anvisningar. I dagsläget vet vi inte hur målgruppen kommer att se ut då boendena är klara. I samband med att vi öppnar boende, arbetar vi tidigt med frågor som bemötande och förhållningssätt. Erfarenheterna vi hittills har är att de flesta ungdomar som bor hos oss är mycket motiverade att komma in i det nya samhället genom att lära sig språket, komma in i utbildning och bli självförsörjande så snart som möjligt.

FRÅGA:
Bor i Östra Göteborg:
Hej, Hur kan man frivilligt placera fler personer i Östra Göteborg, när Östra kommer få ta stora grupper som väljer eget boende i redan tyngd stadsdel. Alla resurser delas i östra, det finns inga frizoner med egen folktandvård / högstadie / vårdcentraler / BUP m.m. Några mindre boende10-20 pers. per plats, kan säkert packas in ändå, men först när övriga stadsdelar tagit ett större ansvar. Mvh Olof

Lisbeth Nilsson:
Hej Olof! När det gäller de tolv förslagna platserna för temporära bostäder så har staden utgått från att undanta de områden som redan idag har ett stort antal flyktingar. Östra Göteborg är en stor stadsdel och det området staden kikat på där bedömer staden som en möjlig plats att arbeta vidare med. Ytterst är det en politisk fråga var staden ska bygga och inte. Självklart ska fler stadsdelar ta ansvar för denna fråga och därför har vi försökt att föreslå platser i alla stadsdelar vi ser möjligheter i. När det gäller skolgång försöker staden parallellt sprida skolgång till flera stadsdelar.

FRÅGA:
anna:
Hur har kommunen tänkt när man vill placera 60 ensamkommande tonårspojkar, huvudsakligen från Afghanistan, i ett område med sex skolor (Långedrag). Afganistan är ett av världens mest kvinnofientliga länder, vilket är ett faktum och ingen fördom. Dessutom visar forskning att i områden med ett överskott av män, vilket det blir frågan om, är risken större för våldtäkter och annat våld. Vad tänker kommunen om detta?

Veronica Morales:
Hej Anna! Placeringarna vi kommer att göra utgår från Migrationsverkets anvisningar. I dagsläget vet vi inte hur målgruppen kommer att se ut då boendena är klara. I samband med att vi öppnar boende, arbetar vi tidigt med frågor som bemötande och förhållningssätt. Erfarenheterna vi hittills har är att de flesta ungdomar som bor hos oss är mycket motiverade att komma in i det nya samhället genom att lära sig språket, komma in i utbildning och bli självförsörjande så snart som möjligt.

FRÅGA:
Boende bagaregården:
De flesta är överens om att en person som är nyanländ till Sverige behöver bygga upp ett socialt nätverk, förstå samhället och lära dig svenska. De flesta håller också med om att integration fungerar dåligt när flyktingar klumpas ihop på ett ställe. I den tidning som kom i brevlådan handlade huvudartikel om två pojkar som bor med en svensk kvinna och hur bra det fungerar. På mötet som hölls 2/3 i Redbergskyrkan fick vi veta att intresset att ta hand om en ungdom är stort. Min fråga är: Varför planerar ni att låta ensamkommande ungdomar bo i grupper om upp till 60 (!) personer. Varför ordnat ni inte så att så många ungdomar som möjligt fått bo i familjehem? Varför sätter ni upp baracker som flyktingar skall bo i. Är det inte bättre att upplåta befintliga lägenheter till flyktingar? Kommunen äger en stor del av de lägenheter som finns i Göteborg. Om dessa lägenheter inte räcker skulle kommunen kunna köpa bostadsrätter och hyra ut dessa till flyktingar. Varför väljer ni istället att bygga temporära bostäder? Om ni nu ändå anser att ni måste bygga temporära bostäder, varför väljer ni att endast flyktingar få bo i bostäderna? Varför det ni inte till att också ”svenskar” flyttar in i bostäderna? Jag har fått informationen att ni beslutat att inte lägga ut dessa bostäder på Boplats Göteborg.

Lisbeth Nilsson:
Hej, socialtjänsten arbetar intensivt med att hitta och matcha placeringar i familjehem dvs i en familj och vi ser det som ett väldigt bra sätt att integreras. Med det stora mottagande vi hade under hösten har inte alla familjehem hunnit utredas men som sagt arbetet pågår. Upp till 60 på samma ställe är en del i i planeringen för att ha något att förhålla oss till . Men vi strävar efter så små och familjeliknande enheter som möjligt. Det är förstås också beroende på ungdomarnas ålder. De andra lösningarna du föreslår har vi också med i planeringen framåt. De temporära boende är bara en del av att hitta lösningar på bostadsbrist. Ökat byggande är förstås det

FRÅGA:
Didde:
Läste i Vårt Göteborg att Gårdstensskolan bara har en handfull elever med svenska som modersmål. Går det att ändra? Ska svenskar tvångflyttas till Gårdsten?

Carina Krantz Rönnqvist:
Hej Didde! I Göteborg är bostadssegregationen stark och det har lett till att ett fåtal skolor har tagit emot de allra flesta nyanlända eleverna. Det ska vi ändra på. Ett sätt är att kommunen nu startar boenden för ensamkommande barn i de stadsdelar som hittills inte haft några nyanlända elever, ett annat sätt är att alla skolor i hela Göteborg nu tar fram handlingsplaner för hur de ska se till att ta mot nyanlända elever på ett bra sätt. Det är ett beslut som kommunstyrelsen har tagit och ”trycket” från politiken är tydligt, att detta ska vi klara att åstadkomma.

FRÅGA:
orolig:
Jag läste att fastighetskontoret har stoppat möjligheten för kommuninvånarna att få information digitalt avseende flyktingmottagningen samt att avgiftsbelägga hardcopies. Det senare kan kanske accepteras men inte att man stoppar digital info. Det strider mot all policy som är bestämd av dels EU och dels vår egen regering där man säger ”digitalt först”. Det anses vara mycket viktigt för demokratin. Hur tänker Göteborgs Stad??

Fredrik Andersson:
Hej! Det är ytterst en fråga för varje förvaltning hur man vill lämna ut offentliga handlingar.
Fastighetsdirektören har tagit ett beslut att alla allmänna handlingar som lämnas ut ska enbart ges ut i pappersform. Enligt information på förvaltningens hemsida är anledningen att digitalt material som tidigare lämnats ut har missbrukats. Du kan läsa mer om förvaltningens beslut på goteborg.se/fastighetskontoret

FRÅGA:
Pauline:
Hur kommer säkerheten se ut? Och då menar jag både på boendet och för oss i området. Närmsta polisstation ligger i Mölndal. Jag ägde bensinstationen i käringberget förut, och om man tryckte på larmknappen/överfallslarmet så dröjde det ca 20 min innan en polis var på plats, om dom ens hade tid att komma. Hur kommer det bli nu? Jag är orolig för mina barn. Jag kommer ju aldrig tillåta dom att cykla och bada själva, så en uppväxten man själv fick i långdrag kommer ju vara som bort blåst. Vår 16 åriga tjej kommer inte ens vilja gå från bussen på kvällarna själv. Hur ställer miner till detta?

Veronica Morales:
Hej Pauline! Vi ser allvarligt på säkerhet och trygghet i samband med att vi öpnar boende. Framförallt arbetar vi förebyggande genom att ställa höga kompetenskrav för de medarbetare vi anställer. Bemötande och förhållningssätt är områden som vi dagligen arbetar med. Aktuella hot- och våldsplaner, där en bedömning över boendesituationen sker kontinuerligt. Det är nolltolerans för hot och våld på boendena vi driver. Vi har ett nära samarbete med polisen och räddningstjänsten.

FRÅGA:
Linus Ivarsson:
Hej! Jag har en fråga angående de temporära byggloven som kommer sökas för modulbostäderna. Tittar man på närmsta 20-30 årens behov för bostäder i Göteborg stämmer de inte alls överens med antalet permanenta bostäder Göteborg har annonserat att de planerat bygga. Göteborg kommer bygga betydligt färre bostäder än behovet. Enligt alla siffror är bostadsbristen ett permanent tillstånd. Hur kan man då påstå att bristen är temporär vilket också är argumentet som ska motivera temporära bygglov?

Fredrik Andersson:
Hej Linus! Vi bedömer att de temporära bostäderna för flyktingar är ett tillfälligt behov, detta eftersom behovet har kommit väldigt snabbt och att Göteborgs stad har en skyldighet att lösa boendefrågan för dessa kategorier. Alternativet är att hyra in i andra lokaler vilket blir betydligt dyrare lösningar. Den stora bostadsbristen i övrigt är något som Göteborgs stad jobbar aktivt med parallellt och just nu pågår arbete med ett stort antal detaljplaner för permanenta bostäder. Dessa bygger på de prognoser som vi får löpande.

FRÅGA:
Markus:
Har ni i kommunen funderat över de som nu ställer sig positiva till flyktingmottagande. Fråga dessa om de tar var sin ensamkommande flyktingkille hemma som inneboende så har vi inget behov av dyra modulboenden. Jättebra! En lösning som alla skulle vara nöjda med ser jag.

Lisbeth Nilsson:
Hej, staden söker hela tiden familjehem och flera hundra personer har anmält intresse att ta emot ungdomar. I många fall lyckas vi placera i familj vilket ju artikeln i Vårt Göteborg är ett gott exempel på.

FRÅGA:
Bekymrad:
Hur skall vi hantera integration av flyktingar/migranter vars inställning till demokrati, jämlikhet mellan könen mm går på tvärs med svenska normer och värderingar?

Veronica Morales:
Hej! Det är viktigt att arbeta med så att så tidigt som möjligt introducera de nyanlända i det svensa samhällets värderingar gällande demokrati och jämställdhet. Vi arbetar med att ständigt hålla frågor om bemötande och förhållningssätt aktuella.

FRÅGA:
Rune Svensson:
Förslag till placering av bostäder till flyktingar. Söder om Askims Sim&Sporthall finns en grusplan som ej använts på de senaste 3 åren, se http://visionaskim.se/. Just nu lägger man om vatten- o avlopp för att betjäna ett nytt församlingshem till Askims Kyrka, Lämpligt att koppla på för nya bostäder. Det är nära till busshållplats, sim- och sporthall, badmintonhall, bordtennishall, innebandyhall mm. Aktuella idrottsklubbar kan hjälpa till med att aktivera flyktingarna. Rune

Fredrik Andersson:
Hej Rune! Tack för ditt tips, vi tar med oss den föreslagna platsen till vårt fortsatta arbete så får vi undersöka förutsättningarna där vidare.

FRÅGA:
Bo Thörnblom:
Det finns många Svenskar som ligger dåligt till med mycket låg inkomst samt inte ha någonstans att bo. Naturligtvis är det svårt att få acceptans av dessa att emigranter nu skall ha förtur fastän de inte bidragit med 1 kr till samhället. Man bör inte ställa grupper mot andra grupper och prioritera.

Lisbeth Nilsson:
Hej, håller med dig om att det är svårt när grupper ställs mot varandra och det sker dessvärre redan idag. Inte bara utifrån ursprung utan även annat. När det gäller den nya lagstiftningen om att alla kommuner är skyldiga att erbjuda bostäder till flyktingar med uppehållstillstånd ser vi det som positivt att flyktingmottagandet kan fördelas jämnare mellan landets kommuner. Det är en stor utmaning att lösa frågan fr.a. för 2016-17. Göteborgs Stad har trots det för avsikt att följa lagstiftningen.

FRÅGA:
Kjell:
Är det bestämt att det blir temporära flyktingboende på några av de 12 platser ni skrivit om, i så fall vilka? Tar ni hänsyn till vad de boende i de aktuella områdena tycker eller fattas det beslut oavsett?

Fredrik Andersson:
Hej Kjell! Nej det finns ännu inget beslut på att staden ska bygga temporära bostäder på någon av de tolv platserna. Vilka platser som man kommer att ansöka om bygglov på är ett politiskt beslut. Ärendet tas upp i fastighetsnämnden 21 mars. Fastighetskontoret tar med sig de inkomna synpunkterna i sitt fortsatta arbete. När ansökan om bygglov kommer till stadsbyggnadskontoret kommer vi att höra de grannar som är berörda. Det finns i den processen möjligheter att lämna ytterligare synpunkter.

FRÅGA:
Orolig mamma:
I mina barns klass har det kommit nyanlända elever. De flesta är trevliga och artiga och så, men det blir ju ett väldigt avbrott i studieron. Hur ska skolorna lösa detta?

Carina Krantz Rönnqvist:
Hej! Visst kan det vara en utmaning att klassen förändras under pågående termin, men undervisningen ska ju utgå från varje elev och det betyder att allt i klassen inte ”ställs på ända” för att det kommer några nya elever. Göteborgs Stad har bestämt sig för att se till att det blir ett jämnare mottagande av nyanlända elever över staden. Det kommer innebära att de skolor som hittills tagit emot väldigt många nyanlända elever får stabilare förutsättningar.

FRÅGA:
Bekymrad:
Hej, jag skulle vilja veta vad som egentligen gäller kring de12 platserna är alla de fortfarande aktuella. Den politiska debatten i media är mycket oklar och på en ovanligt låg nivå. Blir bekymrad över att de som styr vår stad inte kan höja sig och fokusera på lösningar, istället för att rikta anklagelser mot varandra.

Fredrik Andersson:
Hej! Fastighetsnämnden kommer 21 mars att ta ställning till vilka lägen man väljer att gå vidare och be Framtiden AB att söka bygglov på.

FRÅGA:
Orolig medborgare:
Hur skall man garantera säkerheten inom boendena samt i grannskapet, så att vi slipper flera mord och övergrepp?

Veronica Morales:
Hej! Att skapa trygga boende är ett område som kommunen prioriterar. För att säkerställa detta arbetar vi med att ställa höga krav på kompetensen för medarbetarna som kommer att arbeta på boendet. Arbetet med att ha aktuella hot- och våldsplaner pågår ständigt, där sker en bedömning av boendesituationen dagligen. Frågor om bemötande och förhållningssätt lyfts dagligen mellan personal och boende. På boendena som drivs inom kommunens ansvar är det nolltolerans för hot och våld. Vi har ett nära samarbete med polisen och Räddningstjänsten.

FRÅGA:
rysk roulette:
Hej, har ni tänkt en gång till att inte placera oidentifierade flyktingar i skolbyggnader?

Lisbeth Nilsson:
Hej, antar att du syftar på f.d. Lundby gymnasium. Det var en akut situation på en direkt förfrågan/vädjan från Migrationsverket under en för Sverige helt oväntad situation. Vi har inga liknande planer f.n. Migrationsverket har också hunnit att upphandla/starta flera egna boenden.

FRÅGA:
benny svensson:
hur tänker ni angående Fiskebäck, högen. det strider ju mot allt som ni säger att på ett sådant ställe skall det inte byggas. det går inte att återställas, träd, sprängning kultur skyddat , rödmärkta djur, skola, det går inte att integrera 250 människor mellan 14-24 år, vägg i vägg med ett område som består av ca 220 människor mellan 1 o 93 år, skall vi uppfostra dom, dom skall stanna i ca 4 år sen skall dom vidare, vart ? ni vet vart dom söker sig, respektera vår oro, hjälpa inte skälpa, tack

Fredrik Andersson:
Hej Benny! Det finns inget beslut på att Göteborgs stad ska bygga i detta läge ännu, men det är ett av de lägen som utreds för närvarande. Fastighetskontoret är medvetna om att denna plats inte är perfekt utifrån de kriterier som legat till grund när man letat lägen, men det har varit svårt att hitta lägen som uppfyllt alla kriterier. Fastighetskontoret tar med sig inkomna synpunkterna i sitt fortsatta arbete och ytterst är det en politisk fråga vilka områden man väljer att gå vidare med. Hur länge man kommer att bo på respektive plats vet vi inte idag, under tiden som man bor i ett temporärt boende ska man aktivt söka bostad på den ordinarie bostadsmarknaden.

FRÅGA:
Pauline Lyrblad:
Kommer det komma mer lärare och resurser i skolorna kring långdrag, påvelund och fiskebäck? Redan idag får inte min son som har svår dyslexi någon hjälp alls knappt, han går i mellan stadiet. Lärarna säger att det inte finns resurser till detta. Och kommer dessa bar. Som börjar våra skolor och dagis kollas för sjukdomar?? Annars tänker jag börja med hemundervisning för mina barn!

Carina Krantz Rönnqvist:
Hej Pauline! Alla nyanlända elever träffar skolsköterskan för ett hälsobesök, då man bland annat samtalar om sjukdomshistoria och vilka vaccinationer man har med sig. Om eleven inte har varit på en hälsoundersökning på vårdcentral än, så skickar skolhälsovården en sådan remiss. När det gäller din fråga om resurser, så är det stadsdelsnämnderna som ansvarar för att fördela pengar till grundskolorna och när antalet elever i en stadsdel ökar så blir det mer pengar till stadsdelen från kommunfullmäktige. Det kommer också särskilda resurser från staten för att kommunerna ska klara ett bra mottagande.

FRÅGA:
Markus:
Migrationsverket efterfrågar 62 000 000 000 kr/år för flyktingmottagandet i Sverige och kommunerna. Efter 2 år ska kommunerna själva ta över kostnaden. Hur tänker ni ring detta. 2 västsvenska paket/år eller 15 000kr/arbetande och år i skatteintäkter. Nästan 2 månadslöner. EU lägger 6 miljarder kr i flyktinghjälp och FN 70 miljarder. Tänk att hela världens hjälp är lika stor som Sveriges hjälp till 160 000 flyktingar. Jag vill höra er reflektion på detta.

Lisbeth Nilsson:
Hej, finansieringen och ansvarsfördelning mellan stat och kommun bygger på antagandet att man är självförsörjande efter två års etablering. Dessvärre är det så redan nu att man inte är det och det innebär att man då får försörjningsstöd genom kommunens socialtjänst. Det som krävs i den här situationen är ytterligare åtgärder och insatser för att man ska kunna försörja sig. Dessutom pågår många initiativ från bla Regeringen med tillfälliga uppehållstillstånd, skarpare avvisningar, indragna ersättningar mm. Dvs det är svårt att veta hur situationen ser ut om två år och vi följer utvecklingen både inom och utom landet.

FRÅGA:
Undrande:
Ska ni bygga även om folk överklagar de här tillfälliga boendena? Eller tänker väntar i på att överklagan är avgjord?

Fredrik Andersson:
Hej! Det är en fråga för våra politiker att ta ställning till. Utifrån plan- och bygglagen finns det en möjlighet att bygga även om ärendet är överklagat och ligger för prövning i högre instans. Naturligtvis bygger man då på egen risk då beslutet kan komma att upphävas eller ändras i ett senare skede.

FRÅGA:
Lasse:
Hej, när får flyktingar reda på vad som gäller i Sverige angående, aga, hedersförtryck, barnäktenskap m.m. Alltså regler och lagar de inte är vana vid? Det bör väl finnas redan vid gränsen översatta dokument så de vet vad som väntar? Med vänlig hälsning Lasse.

Veronica Morales:
Hej Lasse! Det är viktiga frågeställningar att ha med från början. Just nu är planeringen att nyanlända får möjlighet till samhällsorientering redan i asylprocessen. Där finns avsnitt med områden du lyfter.