De sociala konsekvenserna för den nya Göta älvbron ska utredas. Detta tack vare ett nordiskt samarbetsprojekt som i dagarna beviljats tio miljoner kronor. Syftet är att utveckla metoder som lyfter fram den sociala dimensionen när man bygger om och bygger nytt. Något som inte görs så genomtänkt idag.

Fyra nordiska städer ingår i projektet – förutom Göteborg också Kristiansand, Fredrikstad och Halmstad. Varje stad har var sitt pilotprojekt där man ska pröva nya metoder för att tillgodose frågor som trygghet, integration och folkhälsa.

Inga mallar för de sociala bitarna

I Göteborg har man valt den nya älvförbindelsen som ”case” i projektet.

– När en ny bro ska utformas tänker man väldigt ingenjörsmässigt och expertisen består bland annat av trafikplanerare och arkitekter. Man brukar göra konsekvensbeskrivningar utifrån ekonomi och olika miljöaspekter. För de sociala bitarna, de som rör folkhälsa, kultur, barn och äldre, finns inga strukturerade mallar, säger Malin Albrektsson EU-samordnare på SDN Centrum.

Hon är ansvarig för projektet SMS – Sociala aspekter och medborgardialog i stadsplaneringen, vars syfte är att ta fram konkreta modeller som kan användas när staden förtätar och utvecklar stadsmiljöer.

– Det ska vara lika naturligt att göra en social konsekvensbeskrivning som att göra en ekonomisk analys eller en miljökonsekvensbeskrivning, säger Malin Albrektsson.

Ökad rörelse mellan olika områden

Tanken med den nya Göta älvbron är att binda samman de nya älvstränderna. Att det saknas centrum och mötesplatser på Hisingssidan är en tydlig social konsekvens. Gång- och cykelstråk behöver utvecklas och tryggheten förbättras genom ny bebyggelse och belysta stråk.

Bron spelar också en viktig roll för integrationen, förhoppningen är att rörelsen mellan olika områden ökar. Ur folkhälsosynpunkt ska det vara lätt för både cyklister, promenerande och familjer med barnvagnar att röra sig över älven.

”Ofta medelålders män som engagerar sig”

De medverkande städerna ska utbyta erfarenheter med varandra. Både Halmstad och Fredrikstad har vattnet gemensamt med Göteborg. Och alla fyra städerna har tidigare jobbat med invånardialog, som också ingår som en del av projektet.

– Vi ska försöka plocka ihop de bästa exemplen för att utforma en modell som fungerar så bra som möjligt. När det gäller invånardialog har vi en gemensam erfarenhet – det är ofta medelålders män som engagerar sig. Det gäller att hitta ett sätt att få med fler grupper, som kvinnor och barn, för att få med olika perspektiv och behov i samhället, säger Malin Albrektsson.


Fotnot:

Projektet drivs av Göteborgs stad Centrum och genomförs i samarbete med stadsdelarna Lundby, Majorna-Linné, Trafikkontoret, Halmstads kommun, Fredrikstads kommune och Vest-Agder Fylkeskommune. EU:s Interreg IV A Öresund-Kattegat- Skagerack-program har beviljat 1.038.946 euro till projektet.