Ingen överhängande fara. Inga områden i Göteborg kräver akuta åtgärder för att undvika ras och skred. Men några måste utredas vidare – som till exempel vissa områden vid Göta älv, Säveån, Lärjeån och Skår. Det visar en unik kartläggning som Göteborgs Stad gjort av markens stabilitet.

Att stora delar av Göteborg är byggt på lermark är allmänt känt. Flera ras och skred har inträffat genom åren, varav det största i Tuve 1977. Nu har för första gången en omfattande inventering av hela Göteborg, en så kallad stabilitetskartering, gjorts för att bedöma nuläget.

− Vi har tittat på hur förhållandena ser ut rent geotekniskt. Hur stabilt är det? Hur stora är förutsättningarna för att det spontant uppkommer skred och ras?, säger Fredrik Andersson, bygglovchef på stadsbyggnadskontoret, som står bakom utredningen.

670 områden studerade i detalj
Utredningen har pågått i tre år och bygger dels på fakta som tagits fram vid tidigare analyser, dels på nya provtagningar och undersökningar på plats runt om i staden. Först gjordes en övergripande utredning. Av den framkom 670 bebyggda delområden som man har studerat i detalj.

− Om vi tidigare hade ganska bra koll på läget, har vi nu riktigt bra koll. Det finns i dagsläget inga områden i Göteborg där vi har fått fram något underlag som pekar på att faran för skred är överhängande, säger Fredrik Andersson.

Däremot finns det områden man behöver utreda vidare och eventuellt åtgärda.

− Av de 670 områden vi har studerat i detalj var 93 procent så stabila att vi kunde släppa dem. Av de övriga sju procenten bedömdes 0,5 procent ha mycket låg säkerhet. Det är områden vi behöver jobba vidare med, även om behovet av åtgärder inte är akut, säger Fredrik Andersson.

Låg säkerhet vid vissa vattendrag
De områden som bedöms ha mycket låg säkerhet ligger i huvudsak i anslutning till vattendragen, främst utmed Göta älv och biflöden som Säveån, Lärjeån och Kvillebäcken.

− Det berör områden med både verksamheter och bostäder, främst på kommunal mark och inte så mycket privat. Bland annat är det några områden i Lärjedalen, Ringön och ett litet område i Skår. Intill Säveån handlar det om mindre områden i Gamlestaden, säger Fredrik Andersson.

Ny koordinator tillsatt
För att arbeta vidare med de här områdena har en koordinator tillsatts, Carl Bartler på stadsledningskontoret. Hans uppdrag är att samordna stadens förvaltningar och bolag i frågan.

I samband med att utredningen offentliggörs är nästa steg att kommunicera med alla berörda fastighetsägare. De kommer att kontaktas efter hand av stadsbyggnadskontoret.

− Men finns det ändå medborgare som undrar om de är berörda eller inte så kan de själva ringa till oss. Kontaktuppgifter kommer att finnas på stadens hemsida, säger Carl Bartler.

Kan bli aktuellt med fördjupade utredningar
Sedan kommer materialet att gås igenom ytterligare och mer detaljerat än tidigare.

− Vi kommer att titta på varje område och fastighet för sig och ta kontakt med fastighetsägarna. I vissa områden kan det bli aktuellt med en fördjupad utredning för att se om det måste vidtas några fysiska åtgärder, säger Carl Bartler.

Vilka områden som ska utredas vidare har att göra med vad marken används till.

− En del av marken är inte bebyggd och kommer kanske inte heller att bli det. I så fall får nyttan med en fördjupad utredning av just de områdena värderas då, säger Carl Bartler.