Röhsska museet den 29 september. Resandefolkets långa historia i Sverige uppmärksammas på Röhsska museet idag 29 september. ”Många svenskar vet inte om att de tillhör resandefolket, det har alldeles för länge varit tabu att berätta. Det är därför vi firar med en högtidsdag, för att synliggöra vårt folk”, säger Maria Bogeblad från resandefolkets kulturgrupp.

Det är kulturgruppen som tillsammans med Röhsska museet i ordnar årets högtidsdag i Göteborg. Att det sker just den 29 september beror på att det var den dagen år 1512 som en grupp ”Thaatra” på cirka 30 familjer under ledning av en herr Anthonius kom för att slå sig ner i Stockholm.

En av fem undergrupper till romer

Allt finns nedtecknat i tänkeboken – en slags loggbok där staden antecknade viktiga händelser i staden – och anses vara en av de första gångerna som det finns en anteckning om resandefolket i Sverige.

Resandefolket har alltså en lång historia i Sverige och är som en av fem undergrupper till romerna en av våra nationella minoriteter. Men kunskapen om resandefolket är liten, och många vet inte ens om att de tillhör gruppen.

– Det visste inte jag heller till för några år sedan när min mamma började släktforska och det visade sig att mormor var resandefolk. Som liten hette hon Magnusson, ett vanligt namn bland resande, men bytte för att få en ärlig chans på arbetsmarknaden, säger Maria Bogeblad.

Vill att fler ska känna stolthet

Resandefolkets historia i Sverige är kantad av mörker, övergrepp och tvångssteriliseringar.

– Och barnen omhändertogs. På Vidkärrs barnhem här i Göteborg satt många barn, framför allt pojkar, som kallades tattare, säger Maria Bogeblad.

Genom att berätta om resandefolket och dess historia hoppas Mari Bogeblad och de andra i kulturgruppen att bilden av resandefolket ska förändras och att fler ska känna stolthet över sitt ursprung.

Att komma till högtidsdagen är en bra början.