Narkotikan kvar på oroande nivåer. Allt färre ungdomar dricker alkohol och debutåldern har höjts. Dessutom är det färre niondeklassare som röker nu jämfört med för tre år sedan, när drogvaneundersökningen bland ungdomar genomfördes i Göteborg senast. Tyvärr visar resultaten inte på samma positiva förändringar vad gäller narkotikan.
44 procent av eleverna i årskurs 9 och 74 procent av gymnasisterna i årskurs två har druckit alkohol någon gång de senaste tolv månaderna. Höga siffror, kan tyckas, men trots allt lägre än för tre år sedan.
– Det är en ganska långvarig positiv trend vad gäller alkoholkonsumtionen. Vi har genomfört drogvaneundersökningen vart tredje år sedan 2004 och alla fyra gångerna har siffrorna gällande alkohol minskat, säger Ulla Kungur som har samordnat undersökningen i Göteborg.
I år är det drygt 6 000 elever som har svarat på frågorna om sina vanor kring olika droger, och flera av kategorierna i undersökningen visar glädjande resultat. Till exempel visar det sig att intensivkonsumtionen av alkohol, definierat som berusningsdrickande minst en gång i månaden, har mer än halverats i grundskolan jämfört med 2007.
Förebyggande arbete lönar sig
– Dessutom sjunker den totala mängden drucken alkohol, liksom debutåldern. 2010 hade drygt tio procent druckit alkohol när de var 13 år eller yngre, men nu var det bara lite drygt sex procent. Det är också glädjande att det är allt färre ungdomar som säger att deras föräldrar bjuder dem på alkohol, säger Ulla Kungur, som tror att det till viss del är allt drogförebyggande arbete som görs som betalar sig.
– Göteborgs Stad har satsat mycket på att göra föräldrarna medvetna om riskerna med att langa eller bjuda på alkohol, bland annat genom hemskickade brev och broschyrer och via information på föräldramöten i skolorna. Folkhälsoinstitutet, Systembolaget och Polisen har också många bra aktiviteter, som sajten tänkom.nu och Störa langningen-kampanjerna med annonsering på spårvagnarna under vårarna, säger Ulla Kungur.
– Samtidigt spelar nog den förlängda ungdomstiden också in, man betraktar till exempel inte en 15-åring som vuxen så som man kanske oftare gjorde förr. Idag ser sig ju knappt 15-åringarna själva som vuxna, säger Ulla Kungur, som tror att alltifrån ökat datorspelande till hälsotrender också spelar in i de förbättrade siffrorna kring alkoholanvändning.
Rökning på gymnasiet samma
Samma förbättring syns vad gäller bruket av tobak, åtminstone på grundskolan, där de som röker dagligen har minskat från sju till fyra procent sedan förra mätningen för tre år sedan. På gymnasiet är det fortfarande elva procent som uppger att de röker, medan snusandet minskat i båda ålderskategorierna. ”Som vanligt” är det flickorna som röker i större utsträckning än pojkarna, medan det omvända gäller för snusning.
Alla förbättringar till trots så finns det även bekymmersamma resultat i undersökningen. Framförallt gäller det narkotikaanvändningen, som inte visar tecken på att minska i samma grad som alkoholen och tobaken.
I årets undersökning är andelen som någon gång använt narkotika 8 procent i årskurs 9 och 21 procent i gymnasiets år två, vilket är högre än i riket. Vid narkotikaanvändande de senaste tolv månaderna är andelen 7 respektive 15 procent. Bland gymnasisterna redovisar flickorna ett minskat användande, medan andelen pojkar som använt narkotika ökat.
Spice på frammarsch
– Cannabis dominerar fortfarande, framförallt bland de yngre. På gymnasiet ser vi att användandet av spice ökar. Det är en syntetisk drog som man också röker, och den ger ett cannabisliknande rus men är mycket mer oberäknelig, både vad gäller ruset och beroendeframkallandet. Det är lättåtkomligt på nätet och det är oroväckande många som har testat, säger Ulla Kungur.
Drogvaneundersökningen görs över hela landet i samarbete med CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, och i Göteborg deltar alla elever i årskurserna 9 i grundskolan och 2 på gymnasiet. I materialet går det bland annat att utläsa ganska stora geografiska skillnader.
– Användandet av droger är klart högst i de centrala och mer ekonomisk välbeställda delarna av staden, som Centrum, Majorna-Linné och Örgryte-Härlanda, medan det är klart lägre i de nordöstra stadsdelarna. Kanske är det närheten till krogar och nöjesliv inne i stan som gör en stor del av skillnaden, för även om ungdomarna själva inte kommer in på krogen så florerar det mer droger i omgivningarna och det bildas en annan kultur, vilket vi kan ana bland annat i föräldrarnas inställning.
