Representanter för fyra av Sveriges fem nationella minoritetsgrupper hade i veckan ett första möte med företrädare för kommunstyrelsen för att diskutera vad Göteborgs Stad gör för minoriteterna. ”Det finns stora förväntningar i de här grupperna om att det ska hända saker”, sammanfattar Lennart Engström på stadskansliet.

Samer, Sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Det är de fem befolkningsgrupper som genom ett riksdagsbeslut i december 1999 upphöjdes till nationella minoriteter. Alla fem grupperna har funnits i Sverige i mer än 100 år.

Lagen bara tvingande i skolan

Beslutet gjorde också språken samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch till erkända nationella minoritetsspråk i Sverige.

I Göteborg har stadskansliet nu utrett vad minoritetslagstiftningen innebär för kommunen och funnit att den tvingande lagstiftningen endast berör skolverksamheten. Där ska kommunen undervisa om minoriteternas historia, traditioner och språk.

När det gäller samiska, meänkieli och romani chib finns också en skyldighet att erbjuda modersmålsundervisning som är mer långtgående än när det gäller hemspråksundervisning.

För till exempel ett samiskt barn som vill ha undervisning finns inga krav på att språket ska vara levande i familjen eller på undervisningsgruppens storlek. För övrigt är lagen dispositiv, det vill säga icke tvingande.

Vill skapa romskt centrum

Träffen med kommunalråden Pelle Berglund (s) och Agneta Granberg (m) och en representant från stadskansliet kom till för att diskutera hur minoriteterna själva ser på kommunens framtida arbete.

Bara tornedalingarna, som inte har någon organisation i Göteborg, saknade representant vid mötet.

– Det finns stora förväntningar i de här grupperna om att det ska hända saker när de blivit nationella minoriteter, sammanfattar Lennart Engström på stadskansliet.

Romsk arbetsgrupp i Göteborg framförde önskemål ekonomiskt stöd från kommunen för att skapa ett romskt centrum. Centret ska användas för till exempel rådgivning, undervisning och barnomsorg.

Väntar på nämndernas enkätsvar

Den Sverigefinska delegationen vill göra genomförandet av minoritetspolitikens mer synligt. Organisationen tror att en kommunal minoritetspolicy kan göra att det händer något ”på riktigt”.

Den judiska församlingen i Göteborg har planer på att skapa ett judiskt museum. Man påtalade också att dyra säkerhetsåtgärder gör det är svårt att genomföra judiska aktiviteter ute i samhället.

Viktigast för Sameföreningen i Göteborg är att Sverige antar ILO 169 (en konvention med bestämmelser om åtaganden för att skydda ursprungsbefolkningar).

För att få en uppfattning om vad som görs för minoriteterna ute i förvaltningarna har stadskansliet skickat ut en enkät till alla stadsdelsnämnder och ett antal facknämnder. Ännu har bara ett fåtal svarat.

– Men vi hoppas på fler före sommaren. Eftersom vår uppgift är att samordna måste vi ju veta om det finns något att samordna. Om de händer för lite får vi kanske initiera något, säger Lennart Engström.