Missbruksvården i Göteborg behöver tydligare mål och bättre uppföljning. Dessutom finns skillnader på insatser mellan stadsdelarna. Det är slutsatserna av stadskansliets kartläggning av socialtjänstens arbete med vuxna missbrukare. Nu ska en gemensam strategi tas fram för att förbättra missbruksvården.

Under våren har enhetscheferna och handläggarna i samtliga stadsdelar intervjuats om hur myndighetsutövningen ser ut när det gäller vuxna personer med missbruks- och beroendeproblem. Och resultatet visar att det finns mycket att göra.

”Missbruksvården har kommit i andra hand”

– Kartläggningen har identifierat ett antal utvecklingsområden. Den pekar också på skillnader mellan stadsdelarna. Missbruksvården ser olika ut beroende på var man bor, säger Marco Fredin, planeringsledare på stadskansliet.

En av förklaringarna är att missbruksvården länge varit ett lågprioriterat område i kommunen.

– Istället har det varit mycket fokus på att få ned kostnaderna för försörjningsstöd och arbetet med barn och unga. De som jag intervjuat säger att missbruksvården kommit i andra hand, säger Marco Fredin.

Förra året kostade vården på behandlingshem för vuxna med missbruksproblem 122 miljoner kronor. Det är 20 procent mer än 2006. Framförallt har det skett en ökning av antalet vårddygn för unga missbrukare mellan 20 och 30 år.

Insatserna behöver följas upp bättre

Men enligt kartläggningen är det angeläget att utveckla metoderna kring planering, uppföljning och dokumentation av insatserna. Enligt Marco Fredin behövs en tydligare ambitionsnivå och en närmare dialog med både vårdgivaren och vårdtagaren i de enskilda ärendena.

– Det handlar om att träffa rätt i valet av insatser utifrån den enskilde klientens behov. Målet med behandlingen måste formuleras i dialog med den enskilde i större utsträckning.

Sedan ska handläggaren komma överens med vårdgivaren om hur arbetet ska bedrivas. Insatserna behöver också följas upp på ett bättre sätt: I vilken utsträckning har klienten haft nytta av insatsen?

”Vad får vi för 120 miljoner?”

I Göteborg har det saknats en gemensam ansats för att hjälpa personer med missbruks- och beroendeproblem. Socialkontoren i de olika stadsdelarna har själva utvecklat förhållningssätt, ofta grundat på erfarenheterna på den egna enheten.

– Det finns en insatskultur på varje socialkontor – att man föredrar en viss typ av insatser. Men den erfarenhetsbaserade kunskapen behöver kompletteras med det som har stöd i forskningen, säger Marco Fredin.

Han tycker också att stadsdelsnämnderna måste bli tydligare på att formulera vad de förväntar sig av socialtjänstens insatser – och att insatserna går att utvärdera.

– Vad får vi för de 120 miljoner som läggs på missbruksvården? De gemensamma resurserna i staden måste bli bättre anpassade till de behov som finns.

Kan höja socialsekreterarnas yrkesstatus

Under våren har arbetet med att utveckla en gemensam plattform för hela staden börjat ta form. En gång i månaden träffas enhetscheferna för socialtjänstens vuxenenheter. Tillsammans ska de hitta en kompetensbas som handläggarna kan utgå från. I uppdraget ingår också att implementera socialstyrelsen nya nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård.

– Riktlinjerna fungerar som beslutsstöd för handläggarna och de betonar också samarbetet med hälso- och sjukvården, säger Marco Fredin.

Att insatserna för att hjälpa missbrukare är likvärdiga oavsett stadsdel är viktigt ur ett likställighetsperspektiv.

– Alla göteborgare får möjlighet till samma vård. En lägsta gemensam kompetensnivå tror jag också höjer socialsekreterarnas yrkesstatus. Det är ett kvalificerat och svårt jobb som inte vem som helst klarar av, säger Marco Fredin.