Med hjälp av rensning, rätning, invallning och reglering ska Mölndalsån tåla rejäla regnoväder i framtiden. Det är förhoppningen med det omfattande arbete som Göteborg och Mölndal nu har dragit igång.
Det var i december 2006 som de osedvanligt stora regnmängderna fick Mölndalsån att nå de högsta nivåerna någonsin, med allvarliga översvämningar som följd. För att undvika liknande händelser i framtiden har de båda grannkommunerna nu inlett arbetet med att förbereda ån på extrema vattenflöden.
Oklart hur mycket det kommer att kosta
På en sex kilometer lång sträcka mellan Tempelgatan i Mölndal och dämmet i Gårda, norr om Ullevi, kommer ån att rensas på uppemot 30.000 kubikmeter massor. Lågpartier ska vallas in och kurvor som bromsar upp vattnets framfart ska rätas ut för att öka genomströmningen.
Arbetet har precis inletts i Mölndal, medan vi i Göteborg avvaktar till hösten. Deras arbete kan komma att röra upp en del slam som tar sig vidare hit, så det vore ogjort jobb att börja rensa här redan nu, säger Benny Bergstrand på Trafikkontoret.
Det är än så länge osäkert om arbetet på Göteborgsdelen hinner komma igång innan höstregnen sätter in, eller hur länge arbetet kommer att pågå. Även kostnaderna för projektet är än så länge osäkra.
Om vi skulle genomföra alla idéer som har poppat upp under planeringsarbetet skulle vi hamna på mellan 70 och 100 miljoner kronor för hela sträckan. Men om det räcker med de muddrings- och förstärkningsarbeten vi hoppas så stannar det nog mellan 10 och 20 miljoner kronor för Göteborgs del, säger Benny Bergstrand.
Sänkt vattennivå kan sätta åkanten i rörelse
Ett än så länge osäkert kort är vad som behöver göras vid Mölndalsåns fortsättning efter dämmet i Gårda, där den delar sig i Gullbergsån i en kulvert norrut och Fattighusån västerut.
Eftersom fallhöjden från Mölndal till dämmet bara är 30 centimeter, och Gullbergsåns kulvert i princip redan är full, kan man komma att behöva sänka vattennivån i Fattighusåns sluss vid Trädgårdsföreningen, för att få fart på vattnet och öka genomströmningen.
Men en sänkt vattennivå i Fattighusån kan då medföra att lermassorna vid åkanten på Stampgatan börjar röra på sig, vilket skulle kunna få förödande konsekvenser.
Just nu tar vi prover för att bedöma om Stampgatan behöver förstärkas med kalkpelare, i så fall blir projektet naturligtvis dyrare, säger Benny Bergstrand.
Inne på det flacka Lisebergs-området kan man behöva höja kajkanterna, men den delen kommer Liseberg själva att bekosta.
Mölndalsån har inte muddrats sen 50-talet
För Mölndals del räknar man med en muddringskostnad på 15-25 miljoner kronor, trots att ån rinner en kortare sträcka i deras kommun. Anledningen är att man där inte har gjort någon rejäl rensning av ån sedan 1950-talet.
Här i Göteborg gjordes en muddring av Mölndalsån i slutet av 1980-talet och Gullbergsån muddrades 1996-97, vilket vi är väldigt tacksamma för idag, säger Benny Bergstrand.
De massor som schaktas bort från ån kommer troligen att deponeras på Kikåstippen i Mölndal, då de glädjande nog inte har visat sig innehålla de gifter man tidigare befarat.
Underlättar för vandrande lax
Vid återställandet av ån och dess omgivningar efter schaktningen kommer man bland annat att återplantera de sällsynta växterna knölnate och vippskräppa som växer på sina ställen. I Mölndal planerar man dessutom åtgärder för att underlätta vandringen av lekande lax i ån.
Frågan är då bara om de planerade åtgärderna kommer att stå emot framtidens regnoväder. Kan det bli liknande översvämningar igen?
Det enda vi kan vara säkra på är att vi inte kan vara säkra på just det! Forskarna förutspår allt fler och intensivare regnperioder i framtiden, men nivåerna från december 2006 ska vi klara efter de här insatserna, säger Göran Lundahl på Mölndals gatukontor.
Paddeltur på Bergmansgatan i Mölndals centrum. Foto: Erik Räf/ Mölndals stad
