"Vi är ju inte bara invandrare, vi är ju muslimer också. Så en vanlig invandrare är det bara ett fel på, men på oss muslimer är det två fel”". Så beskriver Nora hur det är att vara muslim i rapporten Bland sjalar och skägg.

Socialantropolog Katarina Högfeldt har intervjuat elva muslimska göteborgare på uppdrag av Enheten för mångkulturell utveckling i Göteborgs stad.

Kvinnor med slöja drabbas ofta

– Tyvärr är det problembilden som dominerar, även om det finns positiva delar, säger Katarina Högfeldt.

Men hon är inte förvånad över bilden som träder fram i rapporten, där mycket av svårigheterna och problemen är kopplade till hur muslimer uppfattar att de blir bemötta i samhället.

– De vittnar om att de är ovälkomna och känner sig som andra klassens medborgare, säger Katarina Högfeldt.

Ofta är det kvinnor med slöja som drabbas. Slöjan blir en symbol för islam.

Vill ha mötesplatser

– Flera av de intervjuade har genomtänkta strategier för hur de ska klara sig och förbättra sin situation. Till exempel genom att tjata på rektorn om ett bönerum eller om särskild mat i affärerna. De har också en positiv framtidssyn, säger Katarina.

Hon berättar att flera önskar mötesplatser där man kan träffas och se vilken mångfasetterad grupp som muslimerna är. En av dem är Fatima:

”Man måste försöka ordna naturliga mötesplatser, ja platser där folk möts och ser varandra som jämlikar fast man kanske har olika religioner och olika bakgrunder.”

En annan kvinna, Sobia, beklagar att respekten för muslimer inte är större.

”Vi har en väldigt lång väg att gå, om man jämför med England till exempel där är det jättemånga muslimska killar och tjejer som har skägg och bär slöja”.

Läser på universitet

Urvalet av intervjuade i rapporten har skett genom Enheten för mångkulturell utvecklings kontaktnät. Genom en tillfällighet har nästan alla studerat eller studerar nu på universitet.

Mohammad El Alti läser teknisk fysik på Chalmers och är av de elva muslimer som förekommer i rapporten. Han är också ordförande för Sveriges muslimska studenter i Göteborg. Mohammad använder en gymnastiksal på Chalmers för att komma ifrån när det är dags för någon av de dagliga fem bönestunder som koranen föreskriver.

Mest saknar han en moské i Göteborg.

– En riktig moské, där man också kan få svar på sina frågor, säger han.

Det är inte alldeles lätt att veta vad man får göra i olika situationer, vad som är rätt (halal), och vad som är fel (haram). Faisal stöter ofta på problemen:

”Ta till exempel Stockholm Live som är ett underhållnings- program det hade jag tänkt att mina flickor kunde se på, som är elva och tolv år, med det gick inte för det var så mycket fula ord hela tiden, och det var fokuserat på sex och inget annat.”

Nätet allt viktigare

Det krävs ofta en religiös uttolkare, en imam, som bör känna till det svenska samhället och hur det är här.

Internet blir i det avseendet också en allt viktigare del i kunskapsinhämtandet.

– På Internet finns det särskilda samlingar med fatwor där man kan läsa vad som är rätt, säger Mohammad El Alti.

Mohammad har exempel på när muslimska krav krockat med västerländska seder. Till exempel när en man inte fick jobbet eftersom han inte vill skaka hand med den kvinnliga chefen när kontraktet var påskrivet.

– Hon tyckte hon blev diskriminerad, men muslimer har tron att man inte får röra någon av det motsatta könet, som man inte är gift med, och ville visa henne respekt.

Önskar större förståelse

Själv tar han kvinnor i hand, för att inte bli missförstådd, men han skulle önska att det fanns större förståelse för många av vardagsproblemen. Andra exempel:

– En muslim behöver ett bönerum för att utöva sin religion. Under fastemånaden ramadan bör man inte bjuda muslimer på lunch.

Han berättar också om ett tillfälle när en bunt kursutvärderingar skulle gås igenom och de hamnade på en restaurang.

– Som muslim vill jag inte ens sitta med någon som dricker alkohol, och jag tycker man bör respektera det och välja cola eller något annat att dricka.