Extremt väder, gängkriminalitet och pandemi. Allvarliga händelser och katastrofer kan slå hårt mot samhällsfunktioner och invånare. I en färsk risk- och sårbarhetsanalys listas nio risker som Göteborgs Stad och göteborgarna måste vara beredda på att hantera.

Första riskområdet av nio i Göteborgs nya risk- och sårbarhetsanalys är extremt väder. Stadens placering – vid kusten mot väster – är förstås anledningen.

– Storm och stora regnmängder kan få tuffa konsekvenser för Göteborg. Det märkte vi i slutet av förra året, när Berit, Dagmar och Emil drog in, säger Lars Adrian, chef på enheten Säkerhet och Krisberedskap.

Alla kommuner ska ha en riskanalys
Enligt lagen om extraordinära händelser är kommuner skyldiga att göra en risk- och sårbarhetsanalys. Syftet är att öka medvetenheten och kunskapen om hot, risker och sårbarhet, och analysen ska också fungera som underlag för kommunens beredskap. Men den ger också en samlad riskbild för samhället.

– När vi gjort analysen har vi haft ett makroperspektiv på Göteborgssamhället, sedan ska förvaltningar och bolag jobba vidare med beredskapen för de riskområden som de berörs av. Trafikkontoret har till exempel hand om olyckor och störningar som drabbar transportförsörjningssystemet, säger Lars Adrian.

Hoten kommer från många håll
Riskerna för Göteborg spänner över ett brett fält – hoten kan utvecklas ur naturens nycker, industriutsläpp eller social turbulens.

En ömtålig del är vårt dricksvatten.

– Vi hämtar allt vatten från älven och om det bli förorenat kan det bli riktigt besvärligt, säger Lars Adrian.

Att industrierna med kemisk tillverkning finns på älvens södra strand utgör också en potentiell fara.

– Dessutom ligger de väster om stan – och den huvudsakliga vindriktningen i Göteborg är västlig.

Transportförsörjningssystemet i Göteborg har också flera sårbara punkter. Bland annat finns bara ett järnvägsspår för transporter till och från hamnen, och endast en äldre bro med spårvagnsspår.

Om en pandemisk influensa slår till kan personalbortfall ställa till med stora problem i en rad samhällsfunktioner. I risk- och sårbarhetsanalysen har man utgått från 50 procents frånvaro.

Ett annat scenario är att en hacker rumsterar om i datasystemen. Därför är informationssäkerheten viktig – det gäller att kunna säkerställa riktighet och tillgänglighet.

Segregation riskfyllt
Med på listan över risker finns också social obalans.

– Det handlar om de sociala konsekvenser som följer av ökad segregation. Från början hade vi slagit ihop det med gängkriminalitet, men det är två olika mekanismer. Social obalans handlar bland annat om motsättningar mellan grupper, något som också påverkar hur omvärlden ser på Göteborg, säger Lars Adrian.

Social obalans hamnar ganska högt i analysens riskvärdering, den får medelhög sannolikhetsgrad med mycket allvarliga konsekvenser. Samma värdering görs för gängkriminalitet, organiserad brottslighet, hot mot personal och förtroendevalda samt sabotage och terrorism.

– Men där ligger vi långt framme med det förebyggande arbetet. Vi är unika i Sverige med att ha ett kunskapscenter inriktat mot organiserad brottslighet, säger Lars Adrian.

Det oväntade är värst
Men risken som får den högsta riskvärderingen – mycket hög sannolikhet och katastrofala konsekvenser – är svår att ha beredskap för. Det är oförutsägbara händelser.

– Den punkten ger en tankeställare om vad det handlar om. Vi ska inte tro att vi har identifierat precis alla risker. Det som kännetecknar en katastrof är att den inte går att förutsäga, säger Lars Adrian.

7928_2.jpg

Nr 9 ”Oförutsägbara händelser” ses som den största risken enligt den risk- och sårbarhetsanalys som Göteborgs Stad nu gjort. Se faktarutan nedan för förklaring av sifforna.